En solskenshistoria

Svar till signaturen "Tant 80+" publicerad den 12/01.

Visst är det ständigt klagande, tillrättavisande på ungdomar och 70 plussare. Vem vet, man kan vara 50 och se ut som 70, men även vara 70 och se ut som 50.

Nu vill jag berätta en solskenshistoria som värmer i gråvädret. Jag står i kön till kassan på Lidl, då kommer det en tonårig pojke med några påsar godis i handen, ställer sej bakom mej i kön. Som den vänliga tant jag är säger jag: "Ställ dej framför du, jag har ju full vagn".

Efter lite tvekan, ställer han sej före, betalar sina varor, vänder sej om och frågar vänligt: "Får jag hjälpa dej plocka upp på bandet." Men sen kommer det finaste, han frågar igen: "Kan jag plocka ner varorna i dina väskor?".

Så glad jag blev, jag känner värme inom mej ännu. Så fina ungdomar det finns, men jag får väl på moppen om jag skriver att han inte var svensk, kanske jag har fel, men omtanken för oss äldre är inte på samma nivå.