Digitala lösningar – varför och till vad?

Socialnämndens ordförande i Strängnäs förklarar inte särskilt väl varför de digitala lösningarna behövs i hemtjänsten, skriver Gunnar Degerman.

Socialnämndens ordförande i Strängnäs förklarar inte särskilt väl varför de digitala lösningarna behövs i hemtjänsten, skriver Gunnar Degerman.

Foto: isabell Höjman/TT

Debatt2021-10-05 21:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bodil Mellgren (S), socialnämnden i Strängnäs, svarade den 18 september på frågor efter en intervju med undertecknad, där jag varit kritisk till införande av ett nytt digitalt verktyg som personalen i äldreomsorgen ska tvingas använda. Eftersom jag har svårt att frigöra mig från intrycket att svaren är politikersnack, tar jag mig friheten att ställa några frågor och att kommentera lite.

För det första sägs att det främsta skälet till de digitala lösningarna är svårigheten att hitta tillräckligt med personal nu när behoven ständigt ökar. Men jag begriper inte hur det hänger ihop. Cheferna kan ständigt sitta på hemtjänstpersonalens axlar och räkna insatser och tider vilket ska lösa bemanningsproblemet. För mig som “kund” är detta integritetskränkande och för både mig och den som vill hjälpa mig är det stressande. Förklara sambandet mellan bemanningsproblem och mera input av uppgifter online till ledningen. Och förklara vad de inrapporterade uppgifterna ska användas till, förutom att de kan öppna för mera kontroll.

För det andra sägs att administrationen minskar, blir enklare och mindre betungande för verksamheten. Verkligheten är den motsatta. Det enda som den ökade insamlingen med digitala medel av detaljuppgifter brukar åstadkomma är att administrationen sväller, att den lämnar kärnverksamheten därhän samt att den regelmässigt blir en kostsam tidstjuv.

För det tredje hyllas “tillitsbaserad styrning” som något centralt i kommunens förvaltning. Det är lite svårt för den enskilde medborgaren att förstå vad detta är. Men det är en lednings- och styrningsfilosofi som ska ersätta den utpräglat merkantila typen, med sina starka inslag av kontroll, som är den förhärskande nu. 

På SKR:s hemsida sägs bland annat att organisationen ser mycket positivt på de nya principer för styrning som beskrivs. Den första av dessa principer är Tillit, det vill säga att som utgångspunkt välja att lita på de personer “på golvet” som ledningen samarbetar med. Bland de andra sex principerna finner man Handlingsutrymme, det vill säga att delegera befogenheter och mandat till medarbetarna och de medborgare som berörs. Hur tycker socialnämnden i Strängnäs att detta stämmer med de aktuella digitaliseringsaktiviteterna? Dåligt, tycker jag.

Om det, som det skrivs, är “är en omställningsfråga” hur förändringarna tas emot, kan jag inte undgå att läsa “de vänjer sig nog vad det lider”. Och så lär det förbli tills vi – medborgare såväl som mina hjälpare – har förstått varför och till vilken nytta?

Gunnar Degerman
“Brukare” av hemtjänst