Sexhandel Àr en ljusskygg verksamhet, eftersom den Àr skamfylld och till större delen olaglig. För att skildra den journalistiskt krÀvs ibland okonventionella metoder.
Det Àr vad tidningen har gjort nÀr dess reportrar agerat sexsÀljare bakom falska nÀtprofiler, och i vissa fall konfronterat potentiella köpare vid arrangerade möten. PÄ sÄ sÀtt har man kunnat beskriva sexhandeln ur fler vinklar.
Tidningen har visat hur kontakter tas och hur snacket gÄr pÄ nÀtsajterna. Sexköpare och sexsÀljare har berÀttat varför de köper respektive sÀljer sex, hur de tÀnker och kÀnner inför detta. Det mesta av de hÀr berÀttelserna hade inte kunnat tas fram utan det hÀr journalistiska tillvÀgagÄngssÀttet.
Syftet Àr inte att kittla lÀsarnas nerver utan att berÀtta om ett samhÀllsproblem, visa verkligheten som den Àr, samtidigt som tidningen sjÀlvklart har följt lagar och pressetiska regler som bland annat hindrar att mÀnniskors identiteter avslöjas.
En kritisk synpunkt, framförd av sexsĂ€ljaren âLisaâ (2/4), ger eftertanke. Hon menar att tidningen, liksom polisens verksamhet mot sexhandeln, bidrar till att mötesplatserna mellan köpare och sĂ€ljare blir fĂ€rre och skummare, och dĂ€rmed mer otrygga för sexsĂ€ljarna.
SÄ kan det vara. Men till skillnad mot polisens insatser, som mÄste ske för att upprÀtthÄlla lagen, Àr den hÀr typen av journalistisk bevakning mycket ovanlig och ger inte sexköparna mer Àn tillfÀlligt obehag att möta en journalist.
Det leder ocksĂ„ in pĂ„ den större frĂ„gan om förbud kontra legalisering av sexhandeln â ett spĂ„r som alltid finns med nĂ€r Ă€mnet uppmĂ€rksammas. Vilken vĂ€g ger minst mĂ€nskligt lidande? Debatten utgĂ„r gĂ€rna frĂ„n enskilda berĂ€ttelser. Men de kan vara av olika slag och ger dĂ€rför dĂ„lig vĂ€gledning för politiken som mĂ„ste ha ett större perspektiv.
Det saknas dock inte forskning pÄ omrÄdet. Mycket tyder pÄ att legalisering gör att en del sexsÀljare löper mindre risk att utsÀttas för övergrepp och annat vÄld. Men det finns Àven en annan sida. I lÀnder som tillÄter sexhandel vÀxer den till att bli sÄ pass stor att Àven de allra mörkaste delarna har en omfattning som Sverige inte Àr i nÀrheten av.
En stor studie frĂ„n 2012 (Cho, Dreher, Neumeyer â Does Legalized Prostitution Increase Human Trafficking?) visar detta samband och lyfter fram en jĂ€mförelse mellan Sverige, Danmark och Tyskland. De tvĂ„ lĂ€nderna, dĂ€r sexhandel i olika grad Ă€r tillĂ„ten, hade sju gĂ„nger fler offer för mĂ€nniskohandel (trafficking) för sexuella Ă€ndamĂ„l per capita Ă€n Sverige. Det handlar alltsĂ„ om kvinnor som luras eller tvingas in i prostitution, oftast i ett annat land.
Dessa hĂ„rda fakta kvarstĂ„r efter alla âomâ och âmenâ. Det mesta tyder pĂ„ att en Ă„tergĂ„ng till en ordning dĂ€r sexköp blir tillĂ„tet skulle öka sexhandeln och göra Sverige mer attraktivt för trafficking.
Den hÀr typen av jÀmförelser visar ocksÄ att sexköpslagen fungerar bortom det som syns i statistiken över lagförda personer. Lagen bidrar till normer och beteenden, stÀnger vÀgen för Ätskillig organiserad brottslighet och gör att fÀrre kvinnor rÄkar mycket illa ut. Det Àr nÄgot att hÄlla fast vid.