Äldre nekas sjukhusvĂ„rd under pandemin

Sörmlands Media kan i en ny granskning avslöja att Socialstyrelsens riktlinjer innebÀr att Àldre och sköra nekas sjukhusvÄrd. Enligt myndigheten ska riktlinjerna anvÀndas enbart i hÀndelse av platsbrist inom vÄrden, men tidningens kÀllor uppger att flera regioner redan börjat neka Àldre vÄrd.

Likt ett brĂ€dspel ska lĂ€karna avgöra om nĂ„gon fĂ„r vĂ„rd eller inte. Den bĂ€rande frĂ„gan Ă€r – klarar du din dagliga ADL. AlltsĂ„ Ă€ta, laga mat, personlig hygien, tvĂ€tt och stĂ€d. Är svaret nej fĂ„r du inte vĂ„rd i Stockholm- Det visar dokument frĂ„n regionens egen hemsida.

Likt ett brĂ€dspel ska lĂ€karna avgöra om nĂ„gon fĂ„r vĂ„rd eller inte. Den bĂ€rande frĂ„gan Ă€r – klarar du din dagliga ADL. AlltsĂ„ Ă€ta, laga mat, personlig hygien, tvĂ€tt och stĂ€d. Är svaret nej fĂ„r du inte vĂ„rd i Stockholm- Det visar dokument frĂ„n regionens egen hemsida.

Foto: SkÀrmdump

Sörmland2020-05-12 19:27

Artikeln har uppdaterats 13 maj, 12.00.

Socialstyrelsens har tagit fram nationella riktlinjerna för intensivvÄrd vid extraordinÀra förhÄllanden under pandemin. Riktlinjerna ger rÄd hur patienter ska prioriteras bort vid vÄrdplatsbrist. RÄden innebÀr att besluten ska baseras pÄ biologisk Älder, inte kronologisk. DÀr Àr vi dock inte Ànnu. Det finns vÄrdplatser kvar och FolkhÀlsomyndigheten berÀttar dagligen om överkapacitet.

Men kÀllor gör gÀllande att man pÄ flera hÄll i landet redan börjat prioritera bort stora patientgrupper. De nekas slutenvÄrd helt och ska i stÀllet vÄrdas kvar i hemmet. De Àldsta och sköraste ska inte köras till sjukhus.

Den 7 april kommer ett tillÀggsdokument frÄn Socialstyrelsen, vid sidan om det som handlar om prioriteringar i slutenvÄrden. Det handlar om rÄd till den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden, som riktar sig till dem som har nÄgon form av stöd i sin kommun i form av exempelvis hemtjÀnst, Àldreboende eller LSS-boende. VÄrdens allra svagaste patientgrupper.

undefined
RÄden frÄn Socialstyrelsen anger att individuella vÄrdplaner ska upprÀttas innan en patient blir sjuk. DÀr ska varje patient skattas enligt CFS-skalan.

Enligt rÄden ska lÀkarna pÄ förhand bestÀmma om individerna i frÄga ska fÄ sjukhusvÄrd eller ej. MÄlet Àr att hÄlla dessa undan frÄn slutenvÄrden sÄ lÄngt det gÄr. För att sortera patienter rekommenderas en algoritm som verktyg för att mÀta sÄ kallad skörhet.

Är du skör ska du inte vĂ„rdas pĂ„ sjukhus, utan hemmavid eller pĂ„ boendet. VĂ„rdbedömningen ska noteras i journalen för varje person sĂ„ att lĂ€karna vet hur de ska prioritera om denne insjuknar.

undefined
HÀr preciseras hur sÄrbar en person anses vara i de olika grupperna fyra till nio.

I rÄden pekas CFS (Clinical Frailty Scale) ut som lÀmpligt verktyg för att mÀta skörhet, eller biologisk Älder. Socialstyrelsen trycker i rÄdet pÄ eventuell vÄrdplatsbrist i sjÀlva bedömningen om huruvida vÄrd ska ges till en patient: "Samtala om handlÀggning vid eventuell covid-19-infektion utifrÄn prognos och de nationella principerna för prioritering inom intensivvÄrd under extraordinÀra förhÄllanden".

Trots att svensk sjukvÄrd inte fÄtt problem med vÄrdplatsbrist har vissa regioner alltsÄ redan börjat tillÀmpa riktlinjerna. CFS-skalan har visat sig kunna vara avgörande inte bara för möjligheterna att fÄ intensivvÄrd, utan Àven slutenvÄrd.

I Region Stockholm tog man beslut om att pÄbörja begrÀnsningar för att avlasta akutsjukvÄrden redan den 20 mars. DÀr anvÀnds CFS-skalan för att sortera ut vilka som ska fÄ akutsjukvÄrd och vilka som ska bli utan enligt de riktlinjer man tagit fram. I en algoritm stÀlls frÄgor som leder fram till svaret. Till sitt utseende liknar den ett brÀdspel. MÄlet Àr att Àldre och andra sköra ska vÄrdas kvar i hemmet.

undefined
Likt ett brĂ€dspel ska lĂ€karna avgöra om nĂ„gon fĂ„r vĂ„rd eller inte. Den bĂ€rande frĂ„gan Ă€r – klarar du din dagliga ADL. AlltsĂ„ Ă€ta, laga mat, personlig hygien, tvĂ€tt och stĂ€d. Är svaret nej fĂ„r du inte vĂ„rd i Stockholm- Det visar dokument frĂ„n regionens egen hemsida.

Den bĂ€rande frĂ„gan Ă€r huruvida du klarar din sĂ„ kallade dagliga ADL – alltsĂ„ att Ă€ta, laga mat, ta hand om personlig hygien och handla, för att nĂ€mna nĂ„gra – eller om du behöver hjĂ€lp med detta i nĂ„gon omfattning. Algoritmen sorterar ut nio patientgrupper. De första fyra klarar sin ADL helt sjĂ€lvstĂ€ndigt och ska ges akutvĂ„rd vid covid-19. Övriga, grupp 5–9, ska nekas slutenvĂ„rd enligt ett vĂ€gledande dokument för geriatrik och SÄBO (sĂ€rskilt boende för Ă€ldre).

Visserligen, skriver man, ska individuella bedömningar göras, men enligt rÄden Àr det skattningsskalan som gÀller. Enbart om dessa grupper krÀver kirurgi ska dessa erbjudas akutvÄrd.

Dessutom rÄds till lÀkarbedömningar pÄ distans, via telefon eller annan personal. Socialstyrelsen skriver följande:

 "Klinisk bedömning behöver inte alltid göras fysiskt. Den kan göras utifrĂ„n personlig kĂ€nnedom, i samrĂ„d med MAS eller ansvarig sjuksköterska, tillsammans med distansmonitorering/egenmonitorering av ovanstĂ„ende vitalparametrar, symtomenkĂ€t och eventuellt vid behov videobesök direkt med patient i ordinĂ€rt boende eller med hjĂ€lp av personal pĂ„ SÄBO".

undefined
Region Stockholm antog nya riktlinjer för prioritering den 1 april. Redan 20 mars beslutade man att sÀkerstÀlla att akutsjukvÄrden skulle avlastas.

Christoffer Bernsköld, ansvarig för samordning av vÄrden utanför sjukhusen i Region Stockholm sÀger att riktlinjerna finns för att det ska bli tydligt och rÀttvist.

– De riktlinjer du talar om Ă€r en del i ett beslut för att planera för att vĂ„rden av Ă€ldre personer skulle bli sĂ„ bra som möjligt Ă€ven i de vĂ€rsta scenarierna, till exempel om det skulle uppstĂ„ brist inom sjukhusvĂ„rden till följd av covid-19-epidemin. Region Stockholm har dock under hela pandemin haft ledig kapacitet pĂ„ sjukhusen, Ă€ven pĂ„ IVA.

VÄra kÀllor gör gÀllande att relativt unga men Àven funktionshindrade riskerar att nekas slutenvÄrd. StÀmmer det?

– Det Ă€r en missuppfattning. Det finns inga rekommendationer om att patienter som har behov av sjukhusvĂ„rd inte ska fĂ„ det.

undefined
Beslut den 20 mars i Region Stockholm om att begrÀnsa patientflödet till akutsjukhusen.

I Region Sörmland har man anvĂ€nt skalan lĂ€nge inom intensivvĂ„rden. För patienter i grupperna CFS-5-9 bedöms intensivvĂ„rd inte vara aktuellt, men kan ges om det finns andra starka skĂ€l som talar för det. 

I regionens riktlinjer stÄr följande att lÀsa:

 "Clinical frailty score (CFS) Ă€r ett kompositvĂ€rde som inkluderar en individs funktionsnivĂ„, ADL samt grundfysik. Det Ă€r evidensbaserat att sköra patienter, dvs CFS >4 predicerar dĂ„lig outcome efter intensivvĂ„rd".

Om detta Àven inkluderar vÄrdbegrÀnsningar Àven för slutenvÄrd framgÄr inte av dokumentet. Enligt Marie Bennermo, chef för patientsÀkerheten i Region Sörmland görs ingen annan bedömning av vilka som ska fÄ intensivvÄrd nu jÀmfört med innan pandemin.

– Nej, det Ă€r samma bedömning nu som innan pandemin, sĂ€ger hon.

Vad mÀter CFS?

The Clinical Frailty Scale (CFS) Ă€r ett bedömningsinstrument för att kunna förutsĂ€ga behov av att vĂ„rdas pĂ„ vĂ„rdhem eller sjukhus respektive för att kunna förutsĂ€ga Ă„terstĂ„ende förvĂ€ntad livslĂ€ngd hos Ă€ldre personer genom att skatta deras skörhet. 

Dessa Ă€r framtagna av Niklas Ekerstad, leg. lĂ€kare samt docent i utvĂ€rdering i hĂ€lsoekonomi och tidigare doktorand pĂ„ HĂ€lso- och sjukvĂ„rdsanalys (HSA) vid Linköpings universitet, tillsammans med medarbetare pĂ„ HSA. 

KÀlla: Linköpings universitet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!