Framtidens tågresor hotas av allt slitnare järnvägare och en allt större brist på personal. Nu krävs nya åtgärder från regeringen.
Sveriges järnvägssystem är inte vad det borde vara. Under lång tid och många regeringar har vi satsats mindre på investeringar och underhåll än i jämförbara länder. Det har skapat en skuld som behöver åtgärdas. Satsningar på infrastruktur måste under en period växa i högre takt än BNP.
Viktigt är också att komma till rätta med den skriande kompetensbristen. Det råder brist på nästan alla yrkesroller. Från ban-, signal-, tåg- och kontaktledningstekniker till ingenjörer med järnvägskompetens. Om inget görs kommer det att bara att utbildas 16 stycken signaltekniker i hela Sverige 2023. Och det är under förutsättning att alla studenter klarar utbildningen.
För att råda bot på detta har Byggföretagen och Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer nu klivit in i styrgruppen för järnvägscollege. Vårt mål är tillsammans med bland andra Trafikverket samordna järnvägsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen för att öka kvaliteten och attraktiviteten på både utbildningarna och yrkena. Redan nu har en ansökan kommit in till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att få starta en utbildning i Luleå som vi håller tummarna för. Förutsättningarna och behoven finns definitivt för att starta upp liknande utbildning i Eskilstuna.
Men det räcker inte. Sverige behöver fler personer som bygger och underhåller järnväg, kör tåg och reparerar signalsystem och fordon. Men järnvägsutbildningar är dyra att driva. De kräver lärare med hög teknisk kompetens och dyra anläggningar. I dag är den kanske viktigaste utbildningsvägen för dessa yrkesgrupper Yrkeshögskolan. Det handlar om eftergymnasiala yrkesutbildningar som i nio fall av tio leder till jobb. Trots det har satsningarna uteblivit.
Här krävs att regeringen tänker om. Visserligen sade statsminister Ulf Kristersson (M) i Regeringsförklaringen att ”Yrkeshögskoleutbildningen förstärks med fokus på kvalitet”.
Men tyvärr återspeglas orden inte i budgeten. Tvärtom väntas antalet utbildningar under 2023 bli rekordlågt. De nya platserna minskar till 10 000, ned från 14 000 för bara något år sedan. Neddragningen innebär att bara en ansökning av fem att bedriva yrkeshögskoleutbildning kommer att kunna beviljas. Många som har planerat att växla karriär och ställa om i livet måste därför tänka om. Det saknas redan platser för alla som har sökt kurser eller program. Det finns dubbelt så många sökande som platser. Konkurrensen blir stenhård 2023, inte minst när möjligheten finns att studera med omställningsstudiestöd.
En yrkeshögskoleutbildning speglar företagens behov av kompetens eftersom endast utbildningar där arbetslivet har bevisat sina behov får starta. När man skär ned kapar man därmed medvetet näringslivets möjligheter till ny kompetens och tillväxt.
2023 riskerar därför att bli ett mörkt år för järnvägen. Utan nya lokförare, signaltekniker och anläggningsbyggare stannar tågen. Och utan tågen stannar Sverige. Ska vi säkra framtida resor med tåg krävs att regeringen tänker om. Det är dags att satsa på Yrkeshögskolan.
Anna Gillström
Bransch- och föreningsansvarig Västmanland/Södermanland Byggföretagen
Elin Kebert
Kompetensförsörjningsexpert Byggföretagen