Framtidens tÄgresor hotas av allt slitnare jÀrnvÀgare och en allt större brist pÄ personal. Nu krÀvs nya ÄtgÀrder frÄn regeringen.
Sveriges jÀrnvÀgssystem Àr inte vad det borde vara. Under lÄng tid och mÄnga regeringar har vi satsats mindre pÄ investeringar och underhÄll Àn i jÀmförbara lÀnder. Det har skapat en skuld som behöver ÄtgÀrdas. Satsningar pÄ infrastruktur mÄste under en period vÀxa i högre takt Àn BNP.
Viktigt Àr ocksÄ att komma till rÀtta med den skriande kompetensbristen. Det rÄder brist pÄ nÀstan alla yrkesroller. FrÄn ban-, signal-, tÄg- och kontaktledningstekniker till ingenjörer med jÀrnvÀgskompetens. Om inget görs kommer det att bara att utbildas 16 stycken signaltekniker i hela Sverige 2023. Och det Àr under förutsÀttning att alla studenter klarar utbildningen.
För att rÄda bot pÄ detta har Byggföretagen och Föreningen Sveriges JÀrnvÀgsentreprenörer nu klivit in i styrgruppen för jÀrnvÀgscollege. VÄrt mÄl Àr tillsammans med bland andra Trafikverket samordna jÀrnvÀgsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen för att öka kvaliteten och attraktiviteten pÄ bÄde utbildningarna och yrkena. Redan nu har en ansökan kommit in till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att fÄ starta en utbildning i LuleÄ som vi hÄller tummarna för. FörutsÀttningarna och behoven finns definitivt för att starta upp liknande utbildning i Eskilstuna.
Men det rÀcker inte. Sverige behöver fler personer som bygger och underhÄller jÀrnvÀg, kör tÄg och reparerar signalsystem och fordon. Men jÀrnvÀgsutbildningar Àr dyra att driva. De krÀver lÀrare med hög teknisk kompetens och dyra anlÀggningar. I dag Àr den kanske viktigaste utbildningsvÀgen för dessa yrkesgrupper Yrkeshögskolan. Det handlar om eftergymnasiala yrkesutbildningar som i nio fall av tio leder till jobb. Trots det har satsningarna uteblivit.
HĂ€r krĂ€vs att regeringen tĂ€nker om. Visserligen sade statsminister Ulf Kristersson (M) i Regeringsförklaringen att âYrkeshögskoleutbildningen förstĂ€rks med fokus pĂ„ kvalitetâ.
Men tyvÀrr Äterspeglas orden inte i budgeten. TvÀrtom vÀntas antalet utbildningar under 2023 bli rekordlÄgt. De nya platserna minskar till 10 000, ned frÄn 14 000 för bara nÄgot Är sedan. Neddragningen innebÀr att bara en ansökning av fem att bedriva yrkeshögskoleutbildning kommer att kunna beviljas. MÄnga som har planerat att vÀxla karriÀr och stÀlla om i livet mÄste dÀrför tÀnka om. Det saknas redan platser för alla som har sökt kurser eller program. Det finns dubbelt sÄ mÄnga sökande som platser. Konkurrensen blir stenhÄrd 2023, inte minst nÀr möjligheten finns att studera med omstÀllningsstudiestöd.
En yrkeshögskoleutbildning speglar företagens behov av kompetens eftersom endast utbildningar dÀr arbetslivet har bevisat sina behov fÄr starta. NÀr man skÀr ned kapar man dÀrmed medvetet nÀringslivets möjligheter till ny kompetens och tillvÀxt.
2023 riskerar dÀrför att bli ett mörkt Är för jÀrnvÀgen. Utan nya lokförare, signaltekniker och anlÀggningsbyggare stannar tÄgen. Och utan tÄgen stannar Sverige. Ska vi sÀkra framtida resor med tÄg krÀvs att regeringen tÀnker om. Det Àr dags att satsa pÄ Yrkeshögskolan.
Anna Gillström
Bransch- och föreningsansvarig VÀstmanland/Södermanland Byggföretagen
Elin Kebert
Kompetensförsörjningsexpert Byggföretagen