2023 riskerar att bli ett mörkt Är för jÀrnvÀgen

Utan nya lokförare, signaltekniker och anlÀggningsbyggare stannar tÄgen. Och utan tÄgen stannar Sverige, skriver Byggföretagens Anna Gillström och Elin Kebert.

Utan nya lokförare, signaltekniker och anlÀggningsbyggare stannar tÄgen. Och utan tÄgen stannar Sverige, skriver Byggföretagens Anna Gillström och Elin Kebert.

Foto: TT

Debatt2023-02-02 18:14
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Framtidens tĂ„gresor hotas av allt slitnare jĂ€rnvĂ€gare och en allt större brist pĂ„ personal. Nu krĂ€vs nya Ă„tgĂ€rder frĂ„n regeringen. 

 Sveriges jĂ€rnvĂ€gssystem Ă€r inte vad det borde vara. Under lĂ„ng tid och mĂ„nga regeringar har vi satsats mindre pĂ„ investeringar och underhĂ„ll Ă€n i jĂ€mförbara lĂ€nder. Det har skapat en skuld som behöver Ă„tgĂ€rdas. Satsningar pĂ„ infrastruktur mĂ„ste under en period vĂ€xa i högre takt Ă€n BNP. 

Viktigt Ă€r ocksĂ„ att komma till rĂ€tta med den skriande kompetensbristen. Det rĂ„der brist pĂ„ nĂ€stan alla yrkesroller. FrĂ„n ban-, signal-, tĂ„g- och kontaktledningstekniker till ingenjörer med jĂ€rnvĂ€gskompetens. Om inget görs kommer det att bara att utbildas 16 stycken signaltekniker i hela Sverige 2023. Och det Ă€r under förutsĂ€ttning att alla studenter klarar utbildningen. 

 För att rĂ„da bot pĂ„ detta har Byggföretagen och Föreningen Sveriges JĂ€rnvĂ€gsentreprenörer nu klivit in i styrgruppen för jĂ€rnvĂ€gscollege. VĂ„rt mĂ„l Ă€r tillsammans med bland andra Trafikverket samordna jĂ€rnvĂ€gsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen för att öka kvaliteten och attraktiviteten pĂ„ bĂ„de utbildningarna och yrkena. Redan nu har en ansökan kommit in till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att fĂ„ starta en utbildning i LuleĂ„ som vi hĂ„ller tummarna för. FörutsĂ€ttningarna och behoven finns definitivt för att starta upp liknande utbildning i Eskilstuna.

Men det rĂ€cker inte. Sverige behöver fler personer som bygger och underhĂ„ller jĂ€rnvĂ€g, kör tĂ„g och reparerar signalsystem och fordon. Men jĂ€rnvĂ€gsutbildningar Ă€r dyra att driva. De krĂ€ver lĂ€rare med hög teknisk kompetens och dyra anlĂ€ggningar. I dag Ă€r den kanske viktigaste utbildningsvĂ€gen för dessa yrkesgrupper Yrkeshögskolan. Det handlar om eftergymnasiala yrkesutbildningar som i nio fall av tio leder till jobb. Trots det har satsningarna uteblivit.

HĂ€r krĂ€vs att regeringen tĂ€nker om. Visserligen sade statsminister Ulf Kristersson (M) i Regeringsförklaringen att ”Yrkeshögskoleutbildningen förstĂ€rks med fokus pĂ„ kvalitet”. 

Men tyvĂ€rr Ă„terspeglas orden inte i budgeten. TvĂ€rtom vĂ€ntas antalet utbildningar under 2023 bli rekordlĂ„gt. De nya platserna minskar till 10 000, ned frĂ„n 14 000 för bara nĂ„got Ă„r sedan. Neddragningen innebĂ€r att bara en ansökning av fem att bedriva yrkeshögskoleutbildning kommer att kunna beviljas. MĂ„nga som har planerat att vĂ€xla karriĂ€r och stĂ€lla om i livet mĂ„ste dĂ€rför tĂ€nka om. Det saknas redan platser för alla som har sökt kurser eller program. Det finns dubbelt sĂ„ mĂ„nga sökande som platser. Konkurrensen blir stenhĂ„rd 2023, inte minst nĂ€r möjligheten finns att studera med omstĂ€llningsstudiestöd.

En yrkeshögskoleutbildning speglar företagens behov av kompetens eftersom endast utbildningar dĂ€r arbetslivet har bevisat sina behov fĂ„r starta. NĂ€r man skĂ€r ned kapar man dĂ€rmed medvetet nĂ€ringslivets möjligheter till ny kompetens och tillvĂ€xt. 

2023 riskerar dÀrför att bli ett mörkt Är för jÀrnvÀgen. Utan nya lokförare, signaltekniker och anlÀggningsbyggare stannar tÄgen. Och utan tÄgen stannar Sverige. Ska vi sÀkra framtida resor med tÄg krÀvs att regeringen tÀnker om. Det Àr dags att satsa pÄ Yrkeshögskolan.

Anna Gillström
Bransch- och föreningsansvarig VÀstmanland/Södermanland Byggföretagen

Elin Kebert
Kompetensförsörjningsexpert Byggföretagen