Är det nya badhuset en pyrande skandal?

Det är hög tid för kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs Jacob Högfeldt (M) att inse att han leder en kommun och har ansvar för dess utveckling, skriver Jan Rudengren som har synpunkter på den politiska processen kring det nya badhuset.

Det är hög tid för kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs Jacob Högfeldt (M) att inse att han leder en kommun och har ansvar för dess utveckling, skriver Jan Rudengren som har synpunkter på den politiska processen kring det nya badhuset.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Joakim Serrander

Debatt2023-06-02 06:33
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Processen kring det nya badhuset i Strängnäs kommun visar återigen hur kommunledningen mörkar och förvirrar, precis som man gjorde i samband med försäljningen av fjärrvärmebolaget. 

Beslutsprocessen för nytt badhus och idrottshall började redan 2018 med initiativ från teknik- och fritidsnämnden (TFN) att göra en studie av det existerande badet och idrottshallen. 

I februari 2020 startade TFN en förstudie för utveckling av Larslunda idrottsplats. Men beslutet om detta fattades först i kommunstyrelsen (KS) i mars 2020. 

Företaget We group anlitas efter upphandling för att projektera det nya simhallsbygget. Förstudien överlämnas i oktober 2020 till KS. Först i februari 2021 beslutar KS att bemyndiga TFN att fatta nödvändiga beslut.

Vid en genomgång av Kommunfullmäktiges (KF) dagordning för åren 2021–2023 finns ingen punkt vad gäller Larslunda idrottsplats. När projektet presenterades i KS våren 2021 framförde jag att beslutsprocessen inte följer kommunlagen, eftersom KF inte har bemyndigat KS och TFN att påbörja utvecklingen av Larslunda. Svaret från kommunstyrelsens ordförande (KSO) Jacob Högfeldt (M) var att så gör vi Strängnäs. 

Alltså de folkvalda får inte vara med och fatta beslutet – de ställs i stället inför fullbordat faktum. Ännu har inte KF bemyndigat KS eller TFN att påbörja projektet. Rent formellt är således processen vad gäller Larslunda olaglig.

Kommunledningen och förvaltningen har gjort allt för att mörka och försvåra för att få tillgång till information i denna fråga. Ett slående exempel är investeringskalkylen. En sådan ska göras innan ett beslut om en investering fattas. Detta för att utreda och tydliggöra de ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Jag ställde en fråga i KS våren 2021 om en investeringskalkyl kommer att göras, och fick svaret att så ska ske. Uppföljningar i KS och TFN gav svaret att den inte finns. När jag i april i år frågade ordförande i TFN om investeringskalkylen började en surrealistisk e-postväxling med förvaltningen. 

När jag då drog slutsatsen att investeringskalkylen inte finns, fick jag följande svar från kontorschefen Anna Werner: ”den här investeringen är likt andra kommunala investeringar beslutade i flerårsplanen”. Således saknar alla investeringar i Strängnäs kommun en investeringskalkyl. Man kan därför inte prioritera och utreda investeringarnas konsekvenser. 

Då är det inte konstigt att majoriteten vill bygga ett badhus och idrottshall för över 400 miljoner kronor – med en slutnota som inte kommer att sluta där – och satsa 27miljoner på en campingplats. Samtidigt kan kommunen inte bygga en skola som är högprioriterad med motiveringen att det saknas resurser.

Efter att TV4 gjort ett inslag om att We groups ägare och vd, Mille Örnmark, har fuskat med sitt CV publicerade Strengnäs tidning informationen (26/5). Tidningen intervjuade även Jacob Högfeldt om hur han såg på uppgifterna i TV4 med tanke på att We group är huvudkonsult för byggande av badhus och idrottshall på Larslunda. Jacob Högfeldts svar är mycket intressanta. Om Mille Örnmark ljugit om sina akademiska meriter ”skulle detta vara helt oacceptabelt om det visade sig vara sant”. Jacob Högfeldt svarar också ”vi har gått igenom underlaget för denna upphandling vi gjorde och vi konstaterar att det inte varit så i Strängnäs. Där hittar vi inte något som tyder på det. Vi har gått igenom underlaget för upphandlingen återigen när den här informationen har uppkommit och vi hittar inte några avvikande uppgifter där”. 

En vän av ordning undrar då, vad har man gått igenom, eftersom inget fel hittades? 

Men när det blir uppenbart att det finns fel underlaget går Högfeldt från ett kategoriskt förnekande till att medge att det finns problem. I Strengnäs Tidning (31/5) säger han att: ”det var ny information för mig. Jag har uppfattat att MIN (mina versaler) förvaltning har kontrollerat de platser som nämns i CV:et”. 

Kommunledningens uppgift är att sätta kommuninnevånarna i centrum. Det innebär att skattebetalarna får full insyn i hur pengarna används, liksom att medborgarna har full insyn i kommunens verksamhet och vid efterfrågan genast får tillgång till erforderlig information. Strängnäs kommun visar på det motsatta Det finns dessutom en förvaltningskultur som är allt annat än god.

Kommunledningen har hittills inte gjort något för att förbättra denna situation, snarare tvärtom. 

Det är hög tid för Högfeldt att inse att han leder en kommun och har ansvar för dess utveckling. När ska du ta ditt ansvar och inte bara peka nedåt på ”din” förvaltning när det uppstår problem?

Jan Rudengren
Ordförande tankesmedjan SER, före detta ledamot i kommunstyrelsen för L