För att orka med jobbet behöver vi vara uthålliga och starka. Därför erbjuder många arbetsgivare friskvårdsbidrag, där medarbetarna erbjuds ett visst belopp som de får använda för motions- eller friskvårdsaktiviteter. Dessvärre är det mestadels ”de redan frälsta” som köper träningskort och som får den långlivade effekt som arbetsgivaren förväntar sig. Medarbetare med dålig hälsa och ork utnyttjar inte friskvårdsbidraget eller väljer inaktiva ”aktiviteter”, som inte nödvändigtvis stärker kroppen för ett långt arbetsliv.

Om fler blir fysiskt aktiva, kan både hälsa främjas och sjukdom förebyggas. Det gynnar individen själv såväl som arbetsgivare och samhälle. Fysisk aktivitet kan vara i form av vardagsmotion som en rask lunchpromenad, konditionsträning eller styrketräning. Aktiviteterna bör göras lättillgängliga, kanske till och med obligatoriska, med chefer som motiverar och inspirerar. Arbetsplatsen blir då en naturlig arena för att bli fysiskt och mentalt starkare och därmed kunna klara av arbetsuppgifterna på lång sikt. Men då krävs det att fysisk aktivitet och hälsa lyfts till en strategisk nivå som är mer än friskvårdsbidrag, hälsokontroller och hälsoföreläsningar. 

Ett problem med friskvårdsbidraget är att individen vanligtvis själv väljer sin träningsform. Det leder ofta till att träningen inte blir anpassad till de individuella behoven av styrka, uthållighet, rörlighet och koordination. I praktiken betyder det att någon med tunga lyft i arbetet, tränar på samma sätt som en person med ett stillasittande arbete, och därmed missar att stärka rätt muskelgrupper. För att hålla ett långt arbetsliv, behöver aktiviteten anpassas till individens kapacitet och de krav arbetsuppgifterna har. 

Arbetsgivarens kostnad för ineffektiv friskvård. I ett exempel inför ett företag med 1 000 anställda ett maximalt friskvårdsbidrag på 5 000 kronor per person och år. Bidraget är en skattefri förmån och baserat på de få studier som finns används det av cirka 60 procent av anställda som har tillgång till friskvårdsbidrag. 

I vårt exempel köper hälften av dessa ett årskort för träning medan resten använder det till andra aktiviteter, till exempel liftkort en vecka eller massage två till tre gånger per år. Av dem med träningskort är det hälften som tränar regelbundet under hela året medan resten slutar efter en kortare tid. Företagets avdragsgilla kostnad för friskvårdsbidraget blir 3 miljoner kronor per år (600 som tar ut ett bidrag om 5 000 kronor) för att få 150 personer att träna regelbundet. Av övriga 850 anställda drabbas 3 procent (25 personer) av en långtidssjukskrivning vilket kostar företaget cirka 2,5 miljoner kronor (100 000 kronor/sjukdomstillfälle enligt en svensk studie). 

Samhällets totala kostnad för friskvårdsbidraget är inte känd då uteblivna skatteintäkter inte registreras hos Skatteverket. Ett försiktigt antagande baserat på studier visar att man i genomsnitt får 2 000 kronor i bidrag. Om drygt hälften av dem som har tillgång till friskvårdsbidrag tar ut detta i sin helhet blir kostnaden för Sveriges arbetsgivare 4 miljarder kronor per år. Den uteblivna skatteintäkten för staten, enligt uppgift från Skatteverket, är cirka 65 procent, eller cirka 2,6 miljarder kronor.

Trots ovanstående invändningar är vi positiva till ekonomiska incitament för att främja bättre hälsa på våra arbetsplatser. Inte minst då förekomsten av hälsofarligt låg kondition nästan har fördubblats sedan 1995.

Vår korta men kärnfulla vädjan till Regeringskansliet:

1. Gör en översyn av vilka aktiviteter som ska accepteras inom ramen för friskvårdsbidraget. Vi föreslår att ett tydligt fokus läggs på aktiviteter som är pulshöjande eller aktiviteter som bidrar till ökad muskelstyrka, under längre period.
2. Ta fram ett tydligt informationsmaterial till arbetsgivarna för att bedöma vilka aktiviteter de ska erbjuda utifrån de anställdas behov. 
3. Tydliggör möjligheten att kombinera friskvårdsbidrag med naturaförmåner. Det senare kan innebära att arbetsgivare betalar för en instruktör som leder medarbetarna i grupp när det gäller motion och återhämtning. Medarbetarna har då även möjlighet att använda bidraget till aktiviteter utifrån sin individuella behovsprofil.

Erland Colliander
Leg läkare, med dr och vd för hälsoföretaget Proformia
Katarina Bälter
Nutritionist och professor vid Mälardalens Universitet
Oskar Halling Ullberg
Leg fysioterapeut och forskarstudent vid Mälardalens Universitet
Carl Johan Sundberg
Leg läkare och professor vid Karolinska Institutet