Blev det som majoriteten i Strängnäs lovade?

Resultaten i de kommunala skolorna har stadigt gått utför. Här Paulinska skolan. Hur länge skall den nedgången få pågå? Det frågar dagens debattör från Strängnäsliberalerna.

Resultaten i de kommunala skolorna har stadigt gått utför. Här Paulinska skolan. Hur länge skall den nedgången få pågå? Det frågar dagens debattör från Strängnäsliberalerna.

Foto: Joakim Serrander

Debatt2022-09-01 21:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Strängnäs kommun har Moderaterna (M) och Socialdemokraterna (S), som utgör majoriteten, styrt kommunen under två mandatperioder. Det är således dags att analysera vad majoriteten lyckats genomföra av sin majoritetsförklaring. 

Vid en läsning av förklaringen är det mest aktiviteter såsom att: prioritera, planera, förstärka, och så vidare. Ingen resultatorientering förekommer. Förklaringen redovisar först 15 viktiga punkter som skall genomföras. Under dessa är 8 områden definierade med tillsammans 33 punkter. Majoritetsförklaringen formuleringar gör det svårt att uttala sig om majoriteten levererat det man lovat.

Något kan dock utvärderas som gäller den första punkten: ”Ständigt prioritera och värna våra kärnverksamheter, skola, vård och omsorg.” Vården ligger i huvudsak på regionens ansvar, då återstår skola och omsorg. Under perioden 2015 till 2022 har budgetramen för hela kommunen ökat med 29,2 procent, för Barn-och utbildningsnämnden med 30,7 procent och för socialnämnden med 23,2 procent. Vad gäller resursfördelning har således ingen prioritering skett av kärnverksamheten, omsorgen har till och med nedprioriterats. 

Vad som däremot prioriterats i resursfördelningen är Kommunstyrelsen som ökat med 54,8 procent. Under 2022 tillförs kommunstyrelsen dessutom 30 miljoner kronor extra, som utgör beräknat överskott. 

Resultaten i de kommunala skolorna har stadigt gått utför, vilket har diskuterats livligt i debattinlägg och insändare. Låt mig bara nämna det centrala: 2015 uppnådde 71 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen. 2021 hade det sjunkit till 55 procent – bara drygt hälften. Hur länge skall den nedgången få pågå?

Vad gäller äldreomsorgen så har inga större förändringar skett utom vad gäller hemtjänsten. 2015 kostade hemtjänsten per hemtjänsttagare 305 220, vilket var cirka 50 000 kr mer än genomsnittet för alla kommuner. 2020 (finns ingen senare uppgift i Kolada) hade motsvarande kostnad stigit till 463 660 kr, vilket är mer än 200 000 kr över genomsnittet. Majoriteten skyller detta på de privata utförarna och därför avskaffas valfriheten i hemtjänsten. I själva verket är det den kommunala hemtjänsten som är kostnadsdrivande. Den har visat underskott med cirka 13 miljoner kronor per år de senaste 8 åren. Det är inte bara argumenten som är fel. Majoriteten har inte lyckats att få ner kostnaderna, utan de har stadigt ökat. 

Vad säger då M och S inför det kommande valet. När man läser Ms handlingsprogram för skolan kan man tro att M har varit i opposition de senaste 2 mandatperioderna. M listar 29 punkter. Allt dessa punkter har man haft 8 år på sig att genomföra men inte lyckats. Vad säger att de skall kunna göra det under kommande 4 åren? Dessutom saknas en särskild punkt hur man skall öka andelen elever som går ut årskurs 9 och klarat kunskapskraven i alla ämnen. Det viktigaste för eleverna, att öka deras kunskaper saknas! 

Detsamma gäller för S, som också tycks tro att de varit i opposition. I sitt valprogram framförs 18 punkter som skall förstärkas, varför har man inte redan gjort det? Liksom för M är kunskapsnivån hos eleverna inte det centrala.

För att få Strängnäs att leva upp till sin historia som en bildningsstad, måste politiken och förvaltningen reformeras. Tydliga mål sättas upp som ansvariga tjänstemän kan genomföra. Ansvaret för barnens kunskapsinhämtande och utbildning ligger i först hand på politikerna. Den nuvarande majoriteten har misslyckats kapitalt. Varför ge dem en chans till?

Jan Rudengren (L)
Ersättare i kommunfullmäktige Strängnäs