Av 1100 företagsläkare är fler än 900 över 65 år. Regeringen bör omedelbart ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för dessa läkare.
Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur samtidigt som arbetslösheten väntas stiga. Hög inflation och stigande räntor pressar just nu hushåll och företag. I detta dystra scenario är det än viktigare att alla som kan arbeta gör det och ges rätt förutsättningar att bibehålla sin hälsa så att det är möjligt att arbeta.
Det är här företagshälsovården kommer in i bilden – de säkrar Sveriges förmåga att arbeta.
Regeringen skriver i sin budgetproposition och i sin arbetsmiljöstrategi att ”god arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa” och att ”företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser.” Men det kräver som regeringen vidare konstaterar: ”…en företagshälsovård med god kompetensförsörjning”
Företagshälsovården kan och vill vara en viktig partner i detta. Tillsammans med landets arbetsgivare bedriver företagshälsan ett proaktivt och förebyggande arbete som stärker arbetsförmåga hos den arbetande delen av befolkningen. Företagshälsan upptäcker, förbygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador. Ett arbete som har positiv effekt för folkhälsan.
Detta arbete är hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det som uttrycks i regeringens budget och strategi.
För att man ska kunna arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/ företagshälsovård, men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.
Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.
Kompetensfrågan har utretts och beretts av myndigheter, departement, och Regeringskansliet under många år. Alla konstaterar samma sak: det råder en kompetenskris inom företagshälsan. Krisen löses inte av sig själv: det saknas finansiering av utbildningen och det behövs ett samlat utbildningsuppdrag.
Politiken måste nu en gång för alla peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga.
Vi föreslår att regeringen omedelbart beslutar om att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen.
Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren.
Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser. Det är viktigt både för landets arbetstagare och arbetsgivare – och det är avgörande för samhället.
Peter Munck af Rosenschöld
Vd, Sveriges Företagshälsor
______________________
Delar av debattartikeln publicerades i Allt om arbetsmiljö 8 februari 2023.