Att medborgarna har insyn i den offentliga maktutövningen, vilket inkluderar kommunerna, är grundbulten i den svenska demokratin. Majoriteten ska inte endast ställas tills svar i valen vart fjärde år. 

Tvärtom, tanken med demokratin är att makten granskas kontinuerligt. I denna process spelar medborgarna och oppositionen en avgörande roll.

Oppositionen i Strängnäs har under tio år kämpat för detta, men stadigt motarbetats av majoriteten. Likaså har medborgarinflytandet och Invånarnas insyn i de kommunala beslutsprocesserna försämrats. Det finns således ett tydligt demokratigap i kommunen.

Vad händer när människors engagemang och intresse i lokalsamhället hindras eller inte kan komma till uttryck? Det belyses i en just publicerad medborgarundersökning från SCB, där medborgarnas låga tillit till politikerna framträder klart.  

Medborgarnas förtroende för kommunpolitiken visas genom fyra nyckeltal i form av påståenden (se nedan). En analys av dessa nyckeltal för tre kategorier (1) riket, (2) pendlingskommuner närmare större stad och (3) Strängnäs kommun, visar för riket och pendlarkommuner små förändringarna, dock på en låg nivå. Däremot vad gäller Strängnäs är det en oroväckande nedgång:

1. Kommunens politiker upplevs som ansvarstagande: Strängnäs visar en tydlig nedgång från 45 procent av invånarna 2021 till 30 procent 2023, som håller med.
2. Kommunens politiker upplevs som lyhörda för idéer: Här påvisas en förbättring mellan 2021 och 2022 där Strängnäs har det bästa värdet. Mellan 2022 och 2023 sker en kraftig nedgång och Strängnäs hamnar nu bland de 25 procent sämsta kommunerna med 18 procent av invånarna som stöder påståendet.
3. Beslut som fattas i kommunen upplevs som genomtänkta och genomarbetade: Strängnäs rasar från 29 procent 2021 till 16 procent 2023 och placeras sig därmed åter bland de 25 procent sämsta kommunerna.
4. Beslut som fattas i kommunen upplevs vara transparenta: Strängnäs som låg över de andra 2021 visar en kraftig nedgång. Från 28 procent av invånarna 2021 till 17 procent 2023 och hamnar återigen bland de 25 procent sämsta kommunerna.

Demokratigapet i Strängnäs framträder tydligt genom medborgarnas svar. I genomsnitt stöder mindre än var femte person påståendena ovan. 

Oppositionen har påpekat detta förhållande men möts av förnekande från den styrande majoriteten (M+S). Det är dock av högsta vikt att demokratiunderskottet erkänns och tas på största allvar. Medborgarna måste för att demokratin ska fungera behandlas som myndiga och kunniga och därmed betrodda.  De ska ges reella möjligheter att påverka utvecklingen. Att införa återkommande folkomröstningar som i till exempel Schweiz är en metod att åstadkomma det. 

Jan Rudengren
Ordförande i Tankesmedjan SER
Ersättare i Kommunstyrelsen för Liberalerna.