När en besparing ökar kostnaderna kan det omöjligt kallas en besparing. Det fattar en sjuåring.
Politiker bevisar ständigt sin oförmåga att räkna med den mest rudimentära matematiken.
Välfärd blev under 1980-talet föremål för ett nytt ekonomiskt tänk, det som sedermera kom att kallas New Public Management. Grundidén bakom detta kan sammanfattas med att vård, skola och omsorg i statens/regionernas/kommunernas regi per automatik är dåligt skötta. Organisationen blir ineffektiv och medborgarna kommer därför att få för lite pang för pengarna.
Så tanken var att konkurrensutsätta vård, skola och omsorg, samt strypa inflödet av pengar. Måhända skulle välfärden bli mer effektiv då.
Sannolikt blev den det. I alla fall under några år.
Men i skolans värld är det så oerhört uppenbart att besparingar kommer att kosta i en annan ände. Det är till och med så tydligt att det faktiskt går att ställa upp i ett kalkylark. Jag ska ta två exempel.
Om vi rundar av lite siffror så är det ungefär 120 000 elever som går ut nian varje år. Detta är den skola som alla svenska barn och ungdomar måste gå enligt skollagen. 10 år, förskoleklass inräknad, sedan ska du vara en godkänd samhällsmedborgare, kunna ta ett jobb eller plugga vidare. I praktiken är systemet numera riggat, och alla måste gå minst tre år till för att få ett ordentligt jobb.
Du kan kanske få något skitjobb om du gått ut nian med godkända betyg i svenska, engelska och matte, men har du inte det är du i princip rökt. Och av dessa 120 000 elever är det runt 16 000 som varje år misslyckas med att få ihop betyg så de kommer in på gymnasiet. 16000 tjejer och killar som av olika skäl inte får samhällets ok-stämpel i baken och kan välja sin framtid. Jag känner att jag måste upprepa den här fruktansvärda siffran. 16000. Varje år.
Vad tror du att det kommer att kosta samhället i reda pengar att försörja, utbilda och fixa jobb till dessa ungdomar?
Nästa grupp är de barn och unga som av olika skäl hamnar i kriminalitet. Den cirkus av kostnader för polisinsatser, socialtjänst, rättsväsende, bidrag och så vidare är astronomisk. Varje enskild ungdom kostar miljoner, och lidandet för dessa barn och unga kan inte mätas i pengar.
Skolan är inget heltäckande vaccin, men i princip alla verkar vara överens om att tidiga insatser och en fungerande skolgång är den säkraste biljetten in i majoritetssamhället. Nästan ingen vill egentligen bli kriminell, men oftast upplever de att det inte finns något alternativ.
Därför skulle jag vilja se en beräkning på hur mycket en besparing på skolan egentligen kostar? Hur mycket kostar det att trycka in så många elever som möjligt i ett klassrum, så två stycken blir hemmasittare? Hur mycket kostar det att inte ha resurser att ta hand om grabben med ADHD och visa honom att han inte alls är dum i huvudet utan bara har myror i brallan? Hur mycket kostar det att inte erbjuda ett alternativ till ett liv i kriminalitet?
Besparing? Nej, det handlar om att eliminera framtida kostnader! Utbildning är en investering som ska betala av sig. Skolan ska skapa skattebetalare, det är hela syftet. Och skolan skulle behöva fler alternativ och mer resurser för att kunna skapa mer intäkter och färre utgifter för samhället. Tänk på det, nästa gång någon politiker säger att de tänker göra en besparing på skolan. För det är du och jag och våra barn som får betala. Förhoppningsvis bara med pengar.
Henrik Fitinghoff