Sedan januariavtalet ingicks har regeringen beställt ett antal rapporter som föreslagit återinförd fastighetsskatt. Nu blandar sig även EU-kommissionen i den svenska skattedebatten. 

Det är lätt att sitta i Bryssel och ha åsikter om boendebeskattningen i Sverige. Men återinförd fastighetsskatt skulle bli mycket kännbar. Ett snitthus i Eskilstuna skulle exempelvis få en årlig fastighetsskatt på cirka 19 900 kronor per år. 

EU-kommissionen menar att återinförd fastighetsskatt skulle dämpa skuldsättningen. Resonemanget är bakvänt. Att skjuta småhusägares ekonomi i sank kommer inte förbättra skuldsättningen. Tvärtom. EU-kommissionens förslag skulle leda till kraftigt minskade huspriser. Det skulle i sin tur leda till höjda skuldkvoter, inte minst för alla unga småhusägare som redan nu är högt skuldsatta. 

Det är inte dagens fastighetsavgift som eldar på bostadspriser och skuldsättning. Det som eldar på är Riksbankens offensiva penningpolitik i kombination med en betydande obalans mellan utbud och efterfrågan på framförallt småhus. 

När coronakrisen kom meddelade Riksbanken att den kommer att göra ”vad som krävs” för att mildra coronakrisens effekter på ekonomin. Och det var i samband med att Riksbanken började köpa bland annat bostadsobligationer som priserna skenade, trots att arbetslösheten i juni låg på höga 9,2 procent.

En annan förklaring till prisökningen är den kraftiga obalans som råder mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Trots att undersökning på undersökning visar att 60-70 procent vill bo i småhus, ligger nyproduktionens andel av den totala produktionen på historiskt låga nivåer. Endast 18 procent av det som produceras är småhus. 

Det är naturligtvis positivt att bostadspriserna vänt uppåt, men när priserna ökar med tvåsiffriga tal mitt under en kris måste vi på Villaägarna höja ett varningens finger. Allt står inte rätt till. 

Istället för skattehöjningar, bör EU-kommissionen komma med två rekommendationer:

1) Det är bra att Riksbanken gör vad den kan för att undvika ekonomisk kris, men det får inte ske till priset av att bubblor byggs upp på bostadsmarknaden. Riksbanken måste lätta på gasen för att dämpa pris- och skuldutvecklingen. 

2) Det måste bli mer balans i bostadsbyggandet. Detta har påtalats många gånger. Trots detta verkar kommunerna inte ha förmåga att på egen hand planera för balans mellan höghus och småhus. Det är kanske dags för staten att se över det kommunala planmonopolet? 


Håkan Larsson
Samhällspolitisk chef Villaägarnas Riksförbund

Lennart Olsson
Villaägarna i Strängnäsbygden