Debatt: Fem fromma förhoppningar för valrörelsen 2022

Politiken kunna enas om fem framtidsinriktade förhållningssätt för den stundande valrörelsen:

1. Utgå ifrån väljarnas prioriteringar. Klimathotet finns alltid i absoluta toppen av väljarnas prioriteringar, medan andra frågor stiger och dalar. Alla partier bör presentera en fulltäckande klimatpolitik – att de större partierna till stora delar outsourcat klimatfrågan till sina mindre, möjliga koalitionspartners duger inte. I valrörelsen ser vi fram emot en skärpning. 

2. Se väljarna som mer än plånboksmaximerare. Politologerna slår i sin sammanställning av valforskning fast att ”Samhällsekonomin spelar en betydande roll medan privatekonomin, den så kallade plånboksröstningen, är obefintlig.” Ändå reduceras vi väljare till plånböcker när valet närmar sig. Socialdemokraterna skickar pengar till dem som drabbats av högre elpriser, Vänsterpartiet vill isolera Sverige från omvärlden för att sänka elpriset medan M-SD-KD-budgeten innebär sänkt pris på bensin och diesel. Dessa förslag gynnar väljarnas plånbok på kort sikt men skickar fel signaler om hur man bör bete sig, försvårar uppfyllandet av Sveriges, EU:s och världens klimatmål – och reducerar oss till plånboksmaxare. I valet bör vi få vara hela människor.

3. Respektera tidsperspektiven. Flera partier vill bygga nya kärnkraftverk som svar både på de just nu mycket höga elpriserna och på hur 2030-målet för klimatet ska nås, andra menar att höghastighetståget mellan Sveriges tre största städer ska hjälpa oss att nå transportsektorns klimatmål för 2030. Det är i båda fallen en bristfällig respekt för tidsperspektiven: i vår del av världen tar nya reaktorer i full skala en bra bit över ett årtionde att etablera, och nya snabbtåg som invigs kring 2045 bidrar förstås inte till transportsektorns klimatmål som ska nås 15 år tidigare. I valrörelsen behöver vi förslag på lösningar inom rimlig närtid, och en ärlighet om tidsperspektiven.

4. Hedra överenskommelser – och visa hur de ska nås. Bland det finaste i svensk politik i modern tid är hur sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) enades om Sveriges klimatmål. År 2030 ska transportsektorn ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010 och år 2045 ska Sverige nå nettonoll. För näringslivets, kommunernas och medborgarnas trygghet är det angeläget att enigheten överlever valrörelsen – och att alla sju partier visar hur målen ska nås. 

5. Stäng inte dörrar i onödan. Efter förra valet tog det 134 dagar innan Sverige fick en regering, mycket beroende på kategoriska uttalanden i valrörelsen. För att minska låsningarna är klimatfrågan en god utgångspunkt: Ingen annan fråga har samma breda stöd bland befolkningen och i riksdagen, där klimatramverket antogs med siffrorna 299-50. Det är också det område där politiken är mest enig om att Sverige ska vara ett föredöme för omvärlden. Bygg på det när visionen om ett bättre framtida Sverige tas fram!

Mattias Goldmann
Klimatdebattör, författare till Klimatsynda