Det faktum att tillgången till läkemedel i Sverige i dag är god uppmärksammas i regeringens budgetproposition 2023. Sverige har lyckats komma till rätta med bristen på läkemedel som var ett stort problem under pandemin.
Men att det finns tillräckligt med läkemedel räcker inte. Följsamheten, att patienterna faktiskt tar sin medicin, är ett försummat område. Vår uppmaning är därför att inrätta ett speciellt fokusområde i regeringens kommande strategidokument som tar upp problemet med bristande följsamhet.
Vi vet att drygt 20 procent av de svenskar som i dag får medicin utskrivet av läkare tar ut receptet, men går sedan hem och lägger undan medicinen, eller slutar i förtid med sin dos. Detta enligt en undersökning genomförd av Kantar, på uppdrag av Apoteket Hjärtat.
Skälet till denna bristande följsamhet är oftast att patienten känner sig bättre eller får biverkningar av läkemedlet och då slutar. Andra anledningar uppges i undersökningen vara att patienten glömde bort sin medicin eller helt enkelt inte orkade fortsätta.
Den grupp som snabbast slutar ta det utskrivna läkemedlet är unga kvinnor och män. Den äldre gruppen i undersökningen, kvinnor och män 65–79 år, slutade på grund av biverkningar. Den grupp som mådde bättre snabbast och därför slutade ta sin medicin var medelålders män.
Problemet med bristande följsamhet finns i hela världen. Enligt en äldre amerikansk undersökning hämtas av 100 förskrivna recept bara 50–70 ut av vårdtagarna. Endast 20–35 tas enligt ordination. Siffrorna är troligtvis bättre i Sverige, men pekar ändå på det faktum att följsamhet är en förutsättning för god behandling.
I en studie av medicinerande astmapatienter drog man slutsatsen att personer med mer impulsiva karaktärsdrag oftare glömde bort eller hoppade över sin medicin. Man hade oftare svårt att förstå vad medicinen gjorde för kroppen. Men, ju mer målinriktad och samvetsgrann en patient var, desto mer följsam var personen.
Det kan vara direkt farligt att inte ta sin medicin enligt den ordination som förskrivits. Exempel på sådana konsekvenser är återfall i allvarliga tillstånd såsom hjärtsjukdom och depression. Det kan även handla om organavstötning för transplanterade patienter. Ett hjärtsjukdomsexempel är behandling av höga blodfetter. Höga blodfetter känner patienten inte av, men det är ändå ett allvarligt tillstånd. Mediciner mot högt LDL-kolesterol måste tas enligt ordination för att undvika blockering av kärl och dålig blodcirkulation.
Det är inte bara den enskilde patienten som drabbas. Den alltmer utbredda antibiotikaresistensen, som är ett allvarligt hot mot hälsan i hela världen, har en direkt koppling till bristande följsamhet. Om patienten inte fullföljer sin antibiotikados kan det bildas resistenta bakterier som sedan sprider sig till omgivningen.
När patienter inte tar sin medicin enligt ordination leder det även till ökade kostnader för samhället. Enligt en studie gjord av Göteborgs Universitet kostar felmedicineringar 20 miljarder kronor per år. Pengar som vi helt i onödan slänger i sjön. Förbättrad följsamhet blir därmed en vinst för både folkhälsan och skattebetalarna.
Det krävs ett ökat fokus på följsamhet inom sjukvården. Vårdgivarna kan inte ta för givet att patienterna tar sin medicin enligt vad som ordineras i receptet. Följsamheten behöver följas upp.
En god start skulle vara att lyfta problemet och ge det ett eget fokusområde i de kommande nationella läkemedelsriktlinjerna.
Anders Segerström
Vd iZafe Group