Folkhögskolan – en ovärderlig del av samhällsbygget

Folkhögskolorna skapar förutsättningar för att människor ska kunna påverka sin livssituation och därmed kunna gå vidare i studier eller arbete.

Folkhögskolorna skapar förutsättningar för att människor ska kunna påverka sin livssituation och därmed kunna gå vidare i studier eller arbete.

Foto: Roger Culmsee

Debatt2022-10-27 18:33
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Åsa folkhögskola firade 150 år som folkhögskola med ett stort härligt kalas den 22 oktober. Tidigare deltagare vittnar om vad tiden på Åsa folkhögskola har betytt för dem och deras fortsatta liv: ”den förändrade mitt liv, här hittade jag mig själv, åren på folkhögskolan fick mitt liv att ta en ny riktning, det var ett väldigt bra kamratskap”. Det här är ord som många före detta folkhögskoledeltagare delar och de som i dag går på någon av Sveriges 155 folkhögskolor kommer med all sannolikhet att säga ungefär samma sak när de har avslutat sina studier.



Ett av folkhögskolans uppdrag är att skapa förutsättningar för att människor ska kunna påverka sin livssituation och därmed kunna gå vidare i studier eller arbete. Det är ett uppdrag som vi haft sedan den första folkhögskolan startades 1868. 

Det var på 1860-talet, när den svenska demokratin började formaliseras genom kommunreformen och ståndsriksdagens avskaffande, som folkhögskolorna började etablera sig för att bilda och utbilda människor för att kunna ta eget ansvar i sin egen bygd. Åsa folkhögskola och alla de andra folkhögskolorna har haft en stor betydelse för demokratibygget runt om i landet. 

Folkbildningen och folkhögskolorna ska nu på uppdrag av regeringen, utredas och utredningen ska vara klar i februari 2024. Man ska titta på styrningen, uppföljningen och kontrollen av folkbildningen. Förhoppningen är att man också ser andra aspekter. Vi tänker på hur folkhögskolorna bidrar med att utjämna och höja utbildningsnivån. Hur skolorna samverkar med regionerna med kompetensförsörjningen och hur de bidrar till att ge människor möjlighet till bildning och utbildning -- inte minst för dem som står långt ifrån arbets- och samhällslivet. 

Folkhögskolorna ger också människor möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. På Åsa och Eskilstuna folkhögskola finns barnskötarutbildning och elev- och lärarassistentutbildning. Skolorna har vårdintroduktionskurser för nyanlända och undervisar i vårdsvenska för EU-medborgare med legitimationsyrken. 

Dessa kurser ges inom bristyrkesområden där skolorna, som sagt, bidrar till regionens kompetensförsörjning. Åsa och Eskilstuna folkhögskola har också många utbildningar inom de kulturella- och kreativa näringarna med kurser och utbildningar inom musik, dans, skrivar- och konstkurser. Eskilstuna folkhögskola har också gjort sig välkänd när det gäller återbruk med sin kurs "Recycle Design" – återbruk. 

På våra folkhögskolor runt om i landet möts människor med olika bakgrunder, från olika kulturer och med olika mål – men alla får vara den de är. Det är få platser och arenor som erbjuder dessa möten: där alla är med och både berikar varandra och bidrar till utveckling och samverkan med civilsamhället och regionen. Folkhögskolorna erbjuder nyanlända vägar till jobb, unga vuxna att bli klara med sina gymnasiestudier och hitta vägar till fortssatta studier eller till jobb.

Som vi ser det är folkhögskolorna en ovärderlig resurs för bland annat kompetensförsörjningen ute i regionerna, men även inom kulturen. Det är därför med stor glädje vi ser att Region Sörmland värnar och satsar på sina folkhögskolor. Det är den bästa investeringen man kan göra och vinsterna är omätbara och oändliga.

Thomas Nilsson
Ordförande för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation

Annica Wallenborg Flynn
Verksamhetschef för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation