Den 19 september så manifesterar vi på Sergelstorg i Stockholm.
Vi är där för att läget för folkhögskolan är allvarligt med hotad verksamhet, nedlagda utbildningar och uppsägningar av personal. Hittills i år så har närmare 200 folkhögskollärare sagts upp i Sverige. Därför är vi många folkhögskolor i landet som åker till den riksomfattande manifestationen, anordnad av Sveriges lärare folkhögskola.
Folkhögskolan finansieras till största del av offentliga medel och vi är därmed utlämnade till politiska beslut. Här kan vi med växande och stor oro konstatera att satsningarna sedan länge uteblir och att det från politiskt håll kommit flera beslut som kraftigt inskränker våra möjligheter att satsa på utbildningar. Verksamhet som vi vet gör stor skillnad för våra deltagare och i förlängningen samhället. För oss är detta näst intill ett mysterium med tanke på de utmaningar vårt samhälle kämpar med. För oss är det helt uppenbart att vi är framgångsrika, precis där vår tids utmaningar finns.
Vi ser dagligen hur vår unika och väl utvecklade utbildningsform gör skillnad för våra deltagare. Vi är mångas första val med stor bredd och variation av kurser. Andra kommer till oss efter att tidigare utbildningsformer misslyckats. Drygt var fjärde elev som gick ut gymnasiet 2022 saknade slutbetyg. I Sörmland i dag finns 4500 unga vuxna mellan 18 och 29 år som varken arbetar eller studerar. 1200 av dem finns inte registrerade som deltagande hos någon instans. Här är vi en del av lösningen.
Under folkhögskolans mer än 150-åriga historia så har vi gång på gång visat att vi är relevanta för vår samtids utmaningar och behov. Trots detta fortsätter beslutsfattare bortse från folkhögskolan som den möjlighet den är. I stället har folkhögskolorna under lång tid fått minskad finansiering och försämrade möjligheter att stärka individ och samhälle.
Vi lever i ett samhälle som mer än någonsin präglas av åsikten att den ekonomiska nyttan driver utvecklingen framåt. Ur det perspektivet är satsningar på folkhögskolan en god investering. Rapporten ”Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan” från 2022, redovisar att medelvärdet för det totala regionalekonomiska värde som de i studien kartlagda folkhögskolorna skapar är 50 miljoner kronor per år och skola. Samma rapport visar att folkhögskolans deltagare efter avslutade studier vidareutbildar sig eller får anställning.
När allt fler går ut gymnasiet utan fullständiga betyg så har behovet av vuxenutbildningar ökat markant. Dessa vuxenutbildningar är ofta marknadsstyrda och upphandlas av kommunerna till lägst pris. En utveckling som lett till minskad lärartäthet och frågor om vilken kvalité dessa utbildningar erbjuder. Folkhögskolan är motsatsen till detta. Vår utbildningsform och våra verksamheter är kraftfulla för individ och samhälle, socialt och ekonomiskt och kan inte ersättas av andra utbildningsformer. Vi behöver resurser och möjligheter nu, innan det är för sent!
Annika Nyberg, rektor Nyköpings folkhögskola
Daniel Berton, rektor Åsa- och Eskilstuna folkhögskolor
Kerstin Burström, rektor Vårdinge folkhögskola
Petra Fasth, rektor Stensund folkhögskola