Regeringen valde bort principen i budgeten att justera skatteskalan för statlig inkomstskatt efter inflationen. Detta innebar att 330 000 fler personer tvingas betala statlig skatt nästa år än vad som annars hade blivit fallet. Totalt blir det en skattehöjning på 11 miljarder kronor. Dessutom valde regeringen att inte ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget, trots att de själva tidigare hade lagt förslag om just detta. Avtrappningen av jobbskatteavdraget är en dold värnskatt på tre procent som den socialdemokratiska regeringen införde.

Ekonomer brukar säga att det inte kostar staten så mycket att sänka dessa skatter eftersom de som träffas av dem väljer att arbeta mer när det lönar sig bättre. Och så är det så klart. Denna skattehöjning kommer därför inte att ge så mycket som finansen räknar med eftersom många väljer att arbeta mindre. Regeringen räknar själva med att bara frysningen av skatteskalan kommer att minska arbetsutbudet med motsvarande 11 000 helårsarbetskrafter.

Men det riktigt allvarliga är den långsiktiga faran med att behålla höga marginalskatter och låta fler betala högre skatt eftersom detta förstör incitament för ansträngning, ansvarstagande, flit och utbildning. Just det välståndsskapande Sverige behöver mer av om vi ska kunna möta utmaningarna i samhället.

Regeringen inför ett jobbskatteavdrag vilket är bra men det är vare sig ”rättvist” som finansminister Svantesson säger eller särskilt smart att finansiera ett nytt jobbskatteavdrag genom att ta bort incitamenten för det som långsiktigt bygger vårt välstånd. Särskilt inte om finansieringen ramlar ihop när fler jobbar mindre. Sverige har världens näst högsta marginalskatt och den slår till redan på låga löner. Detta måste vi ändra på.