Med anledning av repliken ”Det är en foderkris, inte en livsmedelskris”, publicerad den 28 mars i Eskilstuna-Kuriren lämnar vi följande svarsreplik gällande frågan att arbeta för att trygga och säkerställa en inhemsk mat- och livsmedelsproduktion.
I dagens situation med ett krigsdrabbat Europa, direkt efter en pandemi, behöver vi tänka helhetsperspektiv vad gäller matproduktion i Sverige och i Europa. Att den mat konsumenten önskar, som till exempel svensk kyckling, överhuvudtaget ska finnas i affären och dessutom till överkomliga priser är inte längre självklart. Skulle Sverige dessutom i ett krisläge begränsas av viktiga insatsvaror till lantbruket väntar akuta problem och därmed ett större behov att alla resurser används effektivt.
Då handlar det om att säkra en svensk livsmedelsproduktion och frågan är om vi överhuvudtaget kommer klara av att leverera den mat som behövs för grundläggande näringsbehov till svenska folket. Där spelar svensk kyckling en viktig roll eftersom det är hälsosamt, proteinrikt och näringstätt samt foder- och klimateffektivt. Några få tuggor ger massor av protein, vitaminer och mineraler med ett lågt, välbalanserat fettinnehåll.
Just proteinet är unikt och svårt att få i sig i den mängd som kroppen behöver, framför allt hos unga människor men även hos äldre personer. Det protein som finns i kyckling är fullvärdigt och innehåller alla de nio essentiella aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv utan behöver få i sig utifrån, genom mat. Spannmål som vete, råg, korn, som delvis kan ingå i kycklingarnas foder, innehåller protein men inte med alla de essentiella aminosyror kroppen behöver.
Den svenska produktionen har än så länge lyckats hålla den nästintill omöjliga ekvationen att leverera ett hållbart, resurssnålt och antibiotikafritt livsmedel från djur som föds under goda förhållanden på svenska gårdar. Lantbrukarna satsar hårt på djurvälfärden, både genom hög kvalitet på stallmiljön, bra sammansatt foder och bra skötsel. Allt detta kontrolleras kontinuerligt av myndigheter och oberoende revisorer i enlighet med svensk lagstiftning och Svensk Fågels djuromsorgsprogram, framtaget av forskare och experter.
Majoriteten av gårdarna har ett kretslopp på sina gårdar för att tillvarata spannmålet, halmen och gödseln eller skogen och flisen på ett hållbart sätt. Solpaneler investeras alltmer på gårdarna vilket är ytterligare ett exempel på hur den svenska matfågelbranschen vill utvecklas mer hållbart. Dessutom deltar vi även i forskningsprojekt på nationell och internationell nivå för att utveckla branschen. Svensk produktion ligger därför i framkant internationellt och kan erbjuda hög kvalitet på fågelprodukter som bland annat levereras till butiker, skolor, äldreboende och sjukhus.
I en konsumentundersökning som Svensk Fågel låtit Novus genomföra i december tycker 84 procent av svenska folket det är viktigt att den kyckling som serveras i kommuner och regioner är uppfödd i Sverige. Branschen skapar dessutom arbetstillfällen på landsbygden och är därmed en viktig del i den svenska mat- och livsmedelsproduktionen, nu och i framtiden.
Det är dags att höja blicken, se realistiskt på krissituationen i Europa och trygga Sveriges matproduktion där svensk kyckling utgör en viktig del.
Jenny Andersson
Ordförande för Svensk Fågel och svensk kycklingbonde