Det borde inte vara så himla krångligt. Alla som vill och kan arbeta ska kunna göra det och de företag som vill anställa nya personer ska kunna göra det. 

Under 2022 toppade Sörmland listan över de län med högst arbetslöshet. Dessa människor borde matchas mot lediga jobb, en win-win-situation. Tyvärr fungerar svensk arbetsmarknad för dåligt på den fronten. Det hindrar företag från att växa och håller kvar människor i utanförskap.

Orsaken till att matchningen inte fungerar är att många arbetssökande inte har den kompetens som efterfrågas. Det handlar dels om de praktiska färdigheter som krävs för att kunna utföra jobben. När det talas om brist på arbetskraft går tankarna ofta till yrken som kräver många års utbildning på universitet som exempelvis läkare, ingenjörer och lärare. 

Men det är långt ifrån hela bilden – det råder också brist inom många yrken som bara kräver kunskaper på gymnasienivå. Det handlar bland annat om jobb inom byggsektorn, restaurangbranschen, tillverkningsindustrin och olika former av transportyrken. Jobb som många arbetslösa hade kunnat ta om de bara får rätt insatser.

Här finns ett stort politiskt jobb att göra. Arbetsförmedlingen behöver skicka fler personer vidare till utbildning så att den som står utan jobb kan bli rätt rustad. De utbildningar som erbjuds på gymnasiet och komvux måste vara bättre anpassade efter arbetsmarknadens behov och vi måste se till att fler personer är beredda att flytta dit jobb och utbildning finns.

Ett grundläggande problem är tyvärr att många arbetslösa i dag inte har de förkunskaper som krävs för att påbörja många av dessa yrkesutbildningar. Det kan handla om bristande kunskaper i svenska, att personen inte har gått klart gymnasiet eller i värsta fall inte ens klarat grundskolan. 

17 000 elever går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet varje år. För dem är steget in på arbetsmarknaden långt bort.

Regeringen har för 2023 presenterat stora satsningar på grundskolan – bland annat för fler riktiga läroböcker och fler speciallärare för de elever som riskerar att halka efter. Den som tar sig igenom grundskolan och gymnasiet har betydligt bättre chanser att lyckas på arbetsmarknaden.

Skolbänken är dock inte det enda sättet att lära sig ett jobb på. Denna regering prioriterar effektiva och arbetsplatsnära insatser så att fler kan skaffa sig kunskaperna de behöver ute på arbetsplatserna. 

Vi satsar därför pengar på fler praktikplatser och på att sänka kostnaderna för företagen att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa, så att de kan få chansen att lära sig jobbet på jobbet.

Sist men inte minst handlar det också om eget ansvar. Politiken ska ge alla förutsättningarna att lyckas, men i slutändan är det individen själv som måste göra de ansträngningar som krävs. 

Det kan handla om att skaffa språkkunskaper, läsa en extra yrkesutbildning eller flytta dit där jobben finns. Denna regering kommer ställa tydligare aktivitetskrav än tidigare, och samtidigt göra det mer ekonomiskt lönsamt att arbeta och utbilda sig.

I december var 335 000 människor inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Samtidigt är efterfrågan var arbetskraft hög i många branscher – under samma period fanns det 140 000 lediga jobb anmälda hos Arbetsförmedlingen. Det kan såklart ingen vara nöjd med. En av regeringens viktigaste uppgifter kommande mandatperiod är att få ordning på detta.

Johan Pehrson
Partiledare (L) och arbetsmarknadsminister