Sveriges kommuner sparar på skolan. Lärarförbundets nya rapport "En skola med svångrem" visar att en betydande besparingsvåg sveper fram. När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation. 

Det finns kommuner som uppenbart lägger alldeles för lite för att kunna klara utbildningsuppdraget. Det minskar elevernas chans till en likvärdig utbildning. Lärarförbundet anser att staten behöver ta det övergripande ansvaret för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet. 

I Sörmland är Eskilstuna och Strängnäs två av de kommuner som lägger för lite på skolan i relation till vad de borde lägga om hänsyn tas till strukturella förutsättningar, och till vilken utbildningsutmaning man har utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. 

I praktiken har resurserna i Sveriges kommuner mellan år 2018 och 2019 minskat med en halv procent vilket motsvarar 600 kronor per elev. För hela grundskolans 1,1 miljoner elever innebär det nära 700 miljoner kronor – kostnaden för 1 100 grundskollärare.  

Att besparingar sker bekräftas av förtroendevalda, lärare och rektorer i tre olika undersökningar som Lärarförbundet gjort. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel nu jämfört med tidigare, som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. 

I en enkät riktad till Lärarförbundets medlemmar svarar nära varannan att personaltätheten och lärartätheten har minskat det senaste året i hela utbildningssystemet. Enkäten visar också att kringtjänster i form av vaktmästeri, elevassistenter, elevhälsa, administrativt stöd och skolbibliotek har minskat på mer än var tredje skola. Slutligen uppger sex av tio skolledare att resurserna har minskat under året trots att det inte skett förändringar av elevantalet. 

Vi föreslår att staten snabbt säkrar en tillräcklig finansiering av skolan, bland annat genom: 

– Att medel flyttas från såväl de generella statsbidragen som de riktade statsbidragen till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag för skolan.

– En indexering av statsbidragen.

– En tillförlitlig och långsiktig plan för höjda statsbidrag till skola och utbildning. 

– Att justera i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar.

Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation. Vi lärare vet vilken skillnad vi kan göra och när vi talar om att Sverige måste investera i utbildning, så talar vi inte bara i egen sak. Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd. 

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande Lärarförbundet