Så är valet över och en ny mandatperiod tar form. Moderaterna och Socialdemokraterna fortsätter in på sitt nionde år som majoritet i Strängnäs och övriga partier formerar sig till en opposition. Väljarna tyckte uppenbarligen att majoriteten gjort ett bra jobb, för Moderaterna behåller sina mandat trots tappet på riksnivå och Socialdemokraterna gick framåt.
Den fråga som flest lyfte som viktigast lokalt var skolan, att resultaten i de kommunala skolorna inte är bra nog.
Vi vet redan att elevers förutsättningar generellt skapar en betydande skillnad för studieresultaten och att studievana i hemmet har den största effekten på gruppnivå. Det är dock viktigt att inse att det är skolan som misslyckas med sitt uppdrag att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Det är inte en fråga om enskilda elever och deras individuella förutsättningar.
Utformningen av skolsystemet med antagning genom kösystem har gjort att den kommunala skolan fått en sned socioekonomisk fördelning av elever. Det är framför allt en betydande skillnad på elevernas förutsättningar avseende studievana i hemmet mellan de kommunala skolorna och friskolorna.
De kommunala skolorna tar också hela ansvaret för barn som kommer från andra kommuner eller andra länder mitt i stadier eller terminer, vilket gör att antal elever varierar mellan terminerna i större utsträckning än det gör för friskolorna.
Skolverkets statistik visar tydligt att skolor med socioekonomiska förutsättningar som de kommunala i Strängnäs kommer att göra sämre resultat om åtgärder inte vidtas. Det är en utmaning som den politiska ledningen inte klarat att möta under sina första åtta år.
I Strängnäs, liksom i de flesta kommuner, så finns strukturellt stöd till de skolor som behöver kompensera för socioekonomiska skillnader. Moderaterna har drivit på för en ökad individualisering av stödet och i delar av sitt material i valrörelsen gick de så långt som att ifrågasätta det socioekonomiska stödet helt.
I senaste delårsrapporten framgår det att Paulinska skolans långvariga arbete med att förändra skolsituationen verkar ge resultat, speciellt har pojkarna lyft sina skolresultat. Paulinska är en av de skolor som får allra mest stöd. Två vuxna i klassrummet, stödpersonal och flera vicerektorer för struktur. Det kostar, men det är nödvändiga pengar.
Om moderaterna då ifrågasätter grunden för att göra de kompensatoriska åtgärderna som nu fått viss effekt så blir det lite svårt att se hur nästa förbättring ska se ut.
Vi vet att det är på skolnivå som de viktiga stöden fördelas.Vi talar alltså om de stöd som gör det möjligt att uppfylla skollagens målsättning att alla elever ska lyftas till sin egen högsta nivå.
Om stödet individualiseras, hur ska skolan motivera stöd för elever vars resultat beror på livsförutsättningar och inte egna förmågor eller en diagnos? Skapar moderaterna en byråkratisk mardröm för de kommunala skolorna helt godtyckligt?
Vi har nu viss förväntan på att majoriteten lyckas med skolan, eller åtminstone inte gör åtgärder som underminerar arbetet skolor som exempelvis Paulinska lyckats med så här långt. Det ser vi som ett vallöfte till de som trots majoritetens problem att lyfta skolorna ändå tyckte att de skulle få fortsätta att styra. Som opposition kommer vi fortsätta att vara konstruktivt besvärliga och driva på för den jämlika skola som skollagen egentligen kräver.
David Aronsson (V)
Yvonne Knuutinen (V)
Merja Kylmämaa (V)
Ted Danson (V)
Carolina Moretti (V)
Ledamöter och ersättare i Strängnäs kommunfullmäktige