Vi i Strängnäs barn- och utbildningsnämnd arbetar med den årliga justeringen av nästa års budget. Många med tankar runt skolan, förskolan, grundskolan och gymnasiet, ser antalet kronor som huvudanledningen för barns, elever och studenters kunskapsutveckling.
Jag har på senaste nämndmöte ställt ett antal frågor till förvaltningen i syfte att visa på förbättringsområden som inte måste innebära nya pengar. Det handlar mer om att se på hur tilldelade medel används.
Till exempel finns i Strängnäs kommun, liksom i alla kommuner, förstelärare med olika uppdrag. Över tid finns risken att denna karriärstege blir en uppgift man har med litet innehåll.
Jag har i min frågeställning önskat lyfta frågan med försteläraruppdraget för att belysa hur förvaltningen kan utnyttja förstelärarna i utvecklingsarbetet. Hur många har vi i olika skolformer, förskola, grundskola och gymnasiet och vad ger tjänsten för utveckling till det dagliga utvecklingsarbetet?
Vidare har kommunen ett uppdrag att genomföra läxhjälp och lovskola. Är dessa "extra uppdrag" genomförda så att det stödjer eleverna på bästa sätt? Min oro är att det blir just en extrauppgift som inte helt genomarbetas i hela organisationen. Olika skolenheter gör på olika vis. Några ger bra stöttning till elever. På andra skolor blir det mest en verksamhet, som inte leder till vare sig kunskapsutveckling eller högre betyg. Men kostnaden finns där oavsett utfall.
Strängnäs skolor brottas, precis som många skolor i landet, med problemet att elever inte kommer till skolan i den utsträckning som skolplikten föreskriver. Vi har skrämmande exempel på att många elever helt uteblir från skolverksamheten. Som en åtgärd har förvaltningen föreslagit en särskild verksamhet som man kallar en sluss, som ska hjälpa och stötta elever att ta steget tillbaka till skolan.
Min fråga är om den verksamheten nu efter mer än ett och ett halvt år blir verklighet? Medel finns avsatt i budget för året och inför kommande år, men varför tar inte verksamheten form?
I snart tre års tid har vi, i nämnden, tagit del av sammanställda betygsresultat från den kommunala grundskolan. Resultaten har rapporterats, men den djupa analysen bakom skolornas verksamhet har ännu inte presenterats.
Min fråga på detta område är hur nämnden kan få vetskap om att skolorna gör analysen för att kunna utveckla sina verksamheter? Frågan är också om den enskilda skolan själv gör analysen eller om det görs en samlad analys. Finns det en plan för allas gemensamma arbete i syfte att öka kunskaperna hos våra elever?
En enkel fråga handlar om elevernas mobiltelefoner. En av våra kommunala skolor har infört en mobilfri skola sedan januari detta år. Om den skolan redan nu ser positiv effekt på studiero med mera och om det finns en erfarenhet från en skola, är det då inte möjligt att snabbt verka för att samtliga kommunala skolor fattar beslut om en mobilfri skolmiljö?
Jag har lagt fram fler frågor till barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att få kunskap om direkta utvecklingsområden. Min tro och egen erfarenhet är att det finns förbättringsområden som inte är budgetpåverkande. Med medel inom befintlig budget kan organisationen prioritera olika områden och med ett samlat arbete nå högre effektivitet och kunskapsutveckling.
Mer pengar är inte lösningen på alla utmaningar.
Per Hildebrand
Ledamot (M) barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun