När blev 9 procents arbetslöshet okej?

Nästan 13 000 människor står utanför arbetsmarknaden i Sörmland. Det duger inte, skriver Fredrik Segerfeldt, 
Fredrik Östbom och Adam Dobbertin från Almega.

Nästan 13 000 människor står utanför arbetsmarknaden i Sörmland. Det duger inte, skriver Fredrik Segerfeldt, Fredrik Östbom och Adam Dobbertin från Almega.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-01-18 05:03
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sörmland har Sveriges tredje högsta arbetslöshet. Enligt SCB uppgick arbetslösheten i länet till 8,6 procent under tredje kvartalet 2023. Nästan 13 000 människor står utanför arbetsmarknaden. Och ändå är det som att ingen bryr sig. Det duger inte.

Den höga arbetslösheten i Sörmland bekräftar en större trend. Som land har Sverige den tredje högsta arbetslösheten i EU, efter Grekland och Spanien. Trots detta, och alltmedan konjunkturen försvagats, har bland andra riksbankschefen beskrivit den svenska arbetsmarknaden som stark. Och regeringen har med gott samvete kunnat resignera inför den höga arbetslösheten.

Visst, regeringen har andra stora problem att hantera. Den våldsvåg som sveper över landet kräver självklart en kraftfull politisk respons. Men en sörmländsk arbetslöshet på närmare 9 procent är värt mer än en axelryckning. Om samhällsutvecklingen ska vändas får inte den höga arbetslösheten normaliseras.

Att fler jobbar är en fråga om tillväxt och framtida välfärd. Om inte fler jobbar kommer det vara svårt att finansiera den kraftiga framtida utbyggnaden av försvaret, rättsväsendet etcetera. Men det är också kittet i vårt samhällskontrakt, en förutsättning för social sammanhållning. Därför föreslår vi följande åtgärder:

Skärp kraven på aktivitet. Många som söker ekonomiskt bistånd står redan från början långt ifrån arbetsmarknaden. Utan goda incitament finns risken att dessa människor fastnar i långvarigt bidragsberoende. För att stärka incitamenten att göra sig anställningsbar bör det finnas krav på motprestation för att få ekonomiskt bistånd. Maximalt bistånd ska kräva att mottagaren på heltid ägnar sig åt aktiviteter som kan göra personen anställningsbar. Ett rimligt krav är fortsatt deltagande i SFI för personer som saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

Inför ett bidragstak. Att bidragssystemet i dag gör det möjligt för hushåll att via bidrag och ersättningar få en disponibel inkomst som motsvarar en heltidsinkomst från arbete är oroväckande. Utan goda incitament att göra sig anställningsbar finns risken att dessa människor fastnar i långvarigt bidragsberoende, vilket cementerar utanförskapet. Det behövs en omfattande översyn av bidragssystemet i syfte att stärka incitamenten att gå från bidrag till arbete. En väg till detta mål kan vara att begränsa det sammanlagda belopp som ett hushåll kan få från ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag och barnbidrag. Ett annat alternativ är att reducera eller avskaffa flerbarnstillägget i barnbidraget.

Sänk skatten. Höga skatter på arbete redan vid låga inkomster minskar drivkraften att börja jobba. Genom att sänka inkomstskatten kan fler få incitament att börja arbeta. Utöver inkomstskatten är Sveriges höga arbetsgivaravgifter en faktor som hämmar nyanställningar. En sänkning av arbetsgivaravgiften skulle hjälpa många företag och individer, utan att det kräver omfattande administration. En generell sänkning snedvrider inte heller konkurrensen i någon betydande omfattning. Om sänkningen möjliggörs genom en minskning av den allmänna löneavgiften – som är en ren skatt och i dag utgör mer än en tredjedel av arbetsgivaravgiften – skapas dessutom långsiktiga förutsättningar för löneökningar utan risk för att förmånerna i socialförsäkringssystemet urholkas.

Fortsätt reformera Arbetsförmedlingen. För fyra år sedan inleddes den ambitiösa reformeringen av Arbetsförmedlingen. Med målet att få fler människor i jobb överläts huvudansvaret över matchningsuppdraget på fristående aktörer. Fristående aktörer har levererat över förväntan och ungefär varannan av de arbetssökande som tagit del av tjänsten har fått jobb eller börjat studera. Politiken borde lära sig av lyckade exempel och fortsätta reformering av Arbetsförmedlingen mot en renodlad instans för beslutsfattande om och utvärdering av arbetsmarknadsinsatser. Genom att fokusera på sin kärnverksamhet kan Arbetsförmedlingen steg för steg avveckla sin egen förmedlingsverksamhet och låta fristående jobbförmedlare sköta det matchande och rustande arbetet i hela landet.

Sverige och Sörmland behöver en politik för fler jobb. Sverige hör hemma i Europatoppen, inte i botten. Att bara rycka på axlarna åt Sörmlands arbetslöshet duger inte.

Fredrik Segerfeldt
Näringspolitisk expert, Almega

Fredrik Östbom
Näringspolitisk chef, Almega

Adam Dobbertin
Regionchef Mitt, Almega