När hälsan vacklar ska vi kunna välja vår omsorg

Vi måste komma ihåg att de som behöver hjälp i sin vardag inte är en homogen grupp och en del behöver mer hjälp än andra.

Vi måste komma ihåg att de som behöver hjälp i sin vardag inte är en homogen grupp och en del behöver mer hjälp än andra.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2022-04-29 20:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I mitt uppdrag som riksdagsledamot möter jag många föreningar som arbetar med seniorfrågor. Bland annat i samband med seniormässor likt den som genomfördes i Eskilstuna tidigare i april. I samtalen kan vi gemensamt konstatera att vi lever längre, seniorerna är inte en homogen grupp och behoven varierar. Det i sin tur kräver att vården och omsorgen kan erbjuda olika lösningar och fokuset behöver även öka på det förebyggande arbetet så att det är fler friska år vi lägger till livet. 

I det förebyggande arbetet är det viktigt att både den enskilde, kommunen och regionen arbetar hälsofrämjande och att större vikt läggs till ordet ”Hälsa” i hälso- och sjukvårdslagen. Genom att införa ett äldrevårdsprogram, med hälsosamtal och givna undersökningar är det lättare att tidigt upptäcka ohälsa hos den enskilde och snabbt sätta in åtgärder. Antingen medicinskt eller med träning. Sker detta i kombination med en fast läkarkontakt, ökar möjligheter att tidigt upptäcka även små symptom. 

När hälsan gör att jag inte längre klarar mig själv skulle i alla fall jag vilja påverka och välja så mycket som möjligt när det gäller min egen omsorg. För att det ska fungera krävs flexibla organisationer, nya arbetssätt och att välfärdsteknologin får ett större och mer naturligt inslag i vården och omsorgen. 

För en del organisationer innebär detta en utmaning där man arbetet på ett likartat sätt under många år samtidigt som det sätter dagens normer på prov. Under mina år som ansvarig för äldre och funktionshinderfrågor i Trosa kommun så var valfrihet och välfärdsteknologi viktigt för mig. Genom att använda mer välfärdsteknologi ökar valfriheten och när och hur jag vill ha min hjälp samtidigt som kompetensen hos medarbetarna tas tillvara till rätt saker vid rätt tillfällen. 

Vi måste komma ihåg att de som behöver hjälp i sin vardag inte är en homogen grupp och en del behöver mer hjälp än andra. En del behöver hjälp eftersom de inte kommer ihåg vad de ska göra och andra behöver hjälp eftersom deras fysiska förmåga har begränsningar. 

Om vi ser till att de som med välfärdsteknikens hjälp själva kan klarar sig på egen hand kommer vi samtidigt kunna ge mer stöd till de som har ett större omvårdnadsbehov. Redan idag finns det möjlighet att få stöd av tekniken både vid toalettbesök och när man ska duscha så att jag dels kan få göra det när jag vill utan att vänta på ett visst klockslag och att jag kan behålla min integritet genom att utan hjälp klarar detta. 

Att själv helt och hållet kunna styra när maten ska komma mig till munnen istället för att min partner ska mata mig, ökar förutsättningarna att bibehålla en kärleksrelation även om den ena parten behöver stöd och hjälp. Använder vi dessutom tillsynskameror som uppmärksammar om något ovanligt inträffar kan medarbetarna på natten i första hand ge stöd och hjälp till de som fysiskt behöver hjälp istället för att besöka en person som riskeras att väckas för att se att allt är bra. 

Jag ser fram emot när vi lägger ökat fokus på det förebyggande arbetet för att öka antalet friska år till livet samtidigt som vi kan öka valfriheten i omsorgen genom mer välfärdsteknologi. 

Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot Södermanland