I 40 år har Näringslivets regelnämnd NNR arbetat för ett bättre och tydligare regelverk för näringslivet. Det är på många sätt ett arbete utan slut, och tyvärr måste vi konstatera att utvecklingen sedan ett antal år tillbaka går åt fel håll.
En del av vårt arbete är att följa utvecklingen av regleringsarbetet och dess konsekvenser. Det gör vi på flera sätt, bland annat genom vår årliga SKOP-undersökning bland svenska företag om hur de upplever regelbördan. I år uppger hela var femte företagare (21 procent) att de upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året, medan bara 3 procent tycker att det blivit enklare.
Samtidigt anser hälften av företagarna, 51 procent, att en sänkning av regelkostnaderna har en stor – eller till och med mycket stor – betydelse för företagens utveckling.
Ett av regeringens främsta styrmedel för att driva igenom sin politik är de regleringsbrev som utfärdas till myndigheterna varje år. NNR granskar regelbundet regleringsbreven för 26 myndigheter vars verksamhet är av särskild vikt för näringslivet.
Trots att regleringsbreven är regeringens kanske viktigaste verktyg för att göra allvar av sin politik på regelförbättringsområdet ser vi väldigt litet genomslag i dokumenten. Bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen, och bara fem myndigheter är skyldiga att bedöma regelförbättringsåtgärdernas effektivitet.
Alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen genom till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftsinsamling borde ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt – och att kontinuerligt följa upp arbetet så att åtgärderna får önskad effekt. Bara så kommer regelförbättringsarbetet få praktiskt genomslag i myndighetsutövningen, där det faktiskt gör skillnad.
Enligt färska siffror från Tillväxtverket fortsätter företagens kostnader till följd av nya och förändrade regler att öka, under 2021 med hela en miljard kronor. Det motsäger bilden av regeringens vackra ord om vikten av regelförbättring, som vi bland annat kan läsa om i dess nya mål för förenklingspolitiken, vilka får ett mycket begränsat genomslag i praktiken.
Det får stora konsekvenser inte bara för de individuella företagen, utan också för Sverige som land. Att förenkla och förbättra regelverken för Sveriges företag är nämligen kanske det billigaste och enklaste sättet att stärka Sveriges konkurrenskraft och välfärd.
Enligt NNR:s årliga undersökning menar tre av fem företagare, 60 procent, att de skulle kunna anställa fler eller öka försäljningen om förbättrade regelverk minskade kostnader och risker. Två av fem, 38 procent, anser att de skulle få förutsättningar för att både öka försäljningen och anställa fler. Det är en enorm potential för fler arbeten och en starkare ekonomi.
Potentialen är stor och kostnaderna för att genomföra förenklingar är låga. Förslagen finns redan – i form av såväl en statlig utredning som rapporter från OECD och näringslivet. Nästa regering, vilken färg det än blir, måste bryta krångeltrenden. Få politikområden erbjuder så stor utväxling för så liten insats.