Moderaterna (M) och Socialdemokraterna (S) tog makten i Strängnäs kommun 2014. I sin årsplan 2015 skrev man: ”Vårt främsta mål är att värna välfärdens kärnområden och vi måste utveckla skola och omsorg för att skapa kvalitet och långsiktiga hållbara verksamheter.” I deras majoritetsförklaring listades över 60 punkter om hur kommunen skulle utvecklas. Punkterna var varken prioriterade eller resultatorienterade.
På liknande sätt är majoritetsförklaringen från 2018 formulerad, ingen resultatorientering förekommer. Antalet punkter är något färre. De två förklaringarna innehåller politiskt snömos, som inte på något sätt går att följa upp. Det är långa önskelistor. Man kan dock säga att skola, omsorg och ekonomi är områden som prioriteras.
Hur har det då gått? Ekonomin har ytligt sett blivit bättre och visar ett överskott, men inga strukturella problemen har man tagit tag i. Dessutom har skulden, som var 3,3 miljarder kronor 2015 växt och prognostiseras av kommunen till 3,6 miljarder 2022. Detta trots försäljningen av fjärrvärmen som gav ett nettobidrag på cirka 1 miljard.
Som vi alla vet har den kommunala skolan blivit mycket sämre; från plats 169 år 2014 till plats 279 år 2022, av sammanvägt resultat av kommunala grundskolor (enligt Kolada). Omsorgen står och stampar med en kommunal hemtjänst som är en av de dyraste i Sverige. Dessutom ska valfriheten avskaffas.
I valet 2022 fick den sittande majoriteten (M och S) fortsatt förtroende. Ska majoriteten äntligen ta reformbehoven på allvar, eller blir det en fortsättning på det vanliga styret?
Majoritetsförklaringen ger inga svar på hur kommunens grundläggande problem ska lösas. Dock har förklaringen en positiv aspekt. Den är bara en sida lång. Vid en närmare analys, finns tre prioritetsområden, som är de samma som tidigare med skolan högst. Kommer det verkligen att bli någon skillnad under de kommande åren?
Majoritetsförklaringen ger ett tydligt svar. Vid mandatperioden slut ska: ”Strängnäs kommun vara en plats där det tydligt framgår att vi i majoriteten tagit ett långsiktigt ansvar…”.
Hur ser man att långsiktiga mål har uppfyllts? Enligt majoriteten ska man nå detta genom att utarbeta strategier och planer, och ger en lång lista på 12 sådana dokument. Men de finns redan.
Under min tid i Strängnäs kommunalpolitik har jag studerat dem och inget dokument lever upp till vad sådana normalt ska vara. Det sämsta exemplet är Skolutvecklingsprogrammet 2023, som är många sidor av pedagogisk jargong, men som inte ger någon som helst ledning och information om vad som ska uppnås.
Kommunen ska nu främst utvecklas genom att skriva ännu fler dokument. Är denna betoning av långsiktighet ett resultat av att majoriteten inte vet hur de ska tackla nuvarande problem i till exempel skolan, som akut väntar på en lösning?
För att Strängnäs kommun ska leva upp till sin potential behövs reformer, som bryter den nuvarande politiska- och förvaltningskulturen: att sitta stilla i båten.
Det finns ett talesätt: att kulturen äter strategier till frukost. Även bra strategier kan stoppas av otidsenliga organisationskulturen, som omöjliggör nödvändiga förändringar. Strängnäs sitter i en dubbelt svår situation i detta avseende. För det första är kulturen i kommunhuset mycket stark, och för det andra saknas riktiga strategier.
Det är inte med förtröstan jag ser fram emot ytterligare fyra år med M och S vid rodret. Det troliga är att det blir ”business as usual” och alla viktiga problem i kommunen förblir olösta.
Jan Rudengren
Tidigare ledamot i Strängnäs kommunstyrelse (L)
Tankesmedjan SER