Pojkar behöver fler möjligheter att sjunga!

Någonstans på vägen började vi tappa de sjungande barnen, både pojkar och flickor. Renodlade gosskörer blir allt mer sällsynta, skriver styrelsen för Svenska kyrkans gosskörsförening.

Någonstans på vägen började vi tappa de sjungande barnen, både pojkar och flickor. Renodlade gosskörer blir allt mer sällsynta, skriver styrelsen för Svenska kyrkans gosskörsförening.

Foto: Christine Olsson/TT, SvD/TT

Debatt2023-05-18 14:24
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En gång var Sverige ett framstående körland – kanske till och med världsledande. Många faktorer bidrog: Daglig sång i skolan, välutbildade lärare som, även i byskolor, gjorde att generationer av unga fick naturlig tillgång till röst och sång. 

Med början i Adolf Fredriks musikklasser 1939 utvidgades tiden för musik på skolschemat och musikklasser startade så småningom i hela landet. Samtidigt växte kommunala musikskolan fram och gav alla barn möjlighet att spela instrument. Man talade om ”det svenska musikundret”.

Men tiderna förändrades. Någonstans på vägen började vi tappa de sjungande barnen, både pojkar och flickor. Svenska kyrkans gosskörsförening (SKGF) bildades 1996 bland annat som en reaktion på att allt färre pojkar sjöng – våra framtida tenorer och basar.

I dag höjs varnande röster kring den nedåtgående trenden av sjungande barn – den har nämligen fortsatt. Nationella satsningar görs, bland annat av Kungliga Musikaliska Akademien. Men vi nås även av oroande förslag på förändringar och hot om nedläggning av musikklasser, till exempel i Linköping. ”Redan innan beslutet om förändringar i timplanen trätt i kraft, hotas flera av landets musikklasser av nedläggning. Andra av nedskärningar i musikämnet.” skriver Anna-Karin Annmo, mångårig musikklasslärare, kyrkomusiker och utsedd till Årets barn- och ungdomskörledare 2021.

SKGF vill att alla barn och unga ska finna hemvist i meningsfulla sångmiljöer och särskilt värnar vi om pojkarnas sång. Kyrkliga barnkörer har länge haft svårt att behålla pojkarna och i realiteten är många körer ofta flickkörer, även om de på pappret är öppna för alla. En utblick i samhället pekar tyvärr på att situationen är liknande i kulturskolornas körverksamheter.

Erfarenheter och statistik från Svenska kyrkan visar dock att pojkarna faktiskt finns i de allra yngsta sånggrupperna, men att de sedan försvinner. Man kan alltså inte gömma sig bakom att ”pojkar vill inte sjunga”. Där vill SKGF bidra: att ge verktyg, kunskaper och stöd till körledare att kunna behålla pojkarna i körerna.

Till musikklasser kommer man som ung och under åren med regelbunden sångträning i skolmiljö lägger barnen kunskaper och erfarenheter i ryggsäckarna: Sång blir ett naturligt inslag, rent av ett behov, både för flickor och pojkar. Där kulturskola och kyrka inte lyckas bibehålla pojkarnas intresse, ges möjligheten i musikklassernas dagliga sång.

Pojkar blir självsäkra sångare i grupp, men de behöver varandras stöd. Att sprida ut dem i tro att sången ska spridas får motsatt effekt. Man får en glödande härd när man samlar vedträna nära varandra, men glöden – och sången – falnar när de sprids ut. Musikklasser är en av få miljöer där pojkarna får sångträning som sträcker sig över målbrottet och ger dem möjlighet att fortsätta sjunga, även när mycket annat i livet pockar på uppmärksamhet. Körsång är därtill ett demokratiarbete: filosofen Stefan Zweig skrev, samtidigt som Adolf Fredriks musikklasser startade, att man inte går ut på gatan och slår ner dem man nyss musicerat med.

Att lägga ned musikklasser, eller försämra timplaner, får alltså ödesdigra konsekvenser för svenskt musik- och körliv. Vi nås också av rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga, samtidigt som forskning visar på körsångens hälsofrämjande aspekter. Landets unga behöver fler möjligheter att sjunga – inte färre. 

”Det är anmärkningsvärt att beslutsfattare inte tar del av forskning eller lyssnar till Kungliga Musikaliska Akademien, som just nu genomför den viktigaste insatsen för barnsång någonsin i landet. Svensk skola väljer att inte lyssna utan att gå tvärtemot” fortsätter Anna-Karin Annmo.

Svenska kyrkans gosskörsförening uppmanar beslutsfattare, både lokalt och nationellt, att lyssna till Musikaliska Akademien, till forskning och experter och företrädare för landets kör- och musikliv.

Styrelsen för Svenska kyrkans gosskörsförening

Joakim Olsson Kruse
Ordförande, Västerås domkyrkas gosskör och herrkör

Ellinor Wiman
Vice ordförande, Åmåls församlings gosskör

Vivi Boozon
Linköpings Gosskör

David Pettersson
Uppsala domkyrkas gosskör

Dag Videke
Sofia Albertina Gosskör och Minigossar, Landskrona

Justin Hazelgrove
Fredrikskyrkans Goss- och Herrkör, Karlskrona

Fredrik Unger
Kyrkoherde Bergsjö församling, fd gosskorist

Margareta Raab
Adjungerad, Uppsala domkyrkas gosskör