Så får vi mer vildsvin på tallrikarna

Det är krångligt att få ut vildsvinköttet i butikerna, menar skribenten.

Det är krångligt att få ut vildsvinköttet i butikerna, menar skribenten.

Foto: Michael Probst/TT

Debatt2021-08-04 21:11
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett svar på inlägget från Kristdemokraterna 22/7.

Kul att se att det finns politiker som försöker göra något för jägarna. Synd bara att man inte har tagit reda på hur det fungerar i dag och vilka hinder det är som gör att vildsvinen inte hamnar på tallrikarna hemma hos icke jägare.

I dag skjuts det omkring 150 000 vildsvin årligen och kanske borde avskjutningen öka för att grisarna inte ska ställa till alltför stor skada. Frågan alla ställer sig är hur åstadkommer vi det? 

Väldigt många jaktlag skjuter fler vildsvin än vad jaktlagets medlemmar kan äta upp så man säljer till vänner och bekanta trots att det inte är lagligt. Det bär emot att slänga bort prima mat och det finns för få vilthanteringsanläggningar som tar emot vildsvin. Förslaget att jägarna ska få sälja direkt till konsument är på sin plats men det löser inte problemet. För att få ut vildsvinsköttet till den vanliga familjen måste det paketeras i lagom stora bitar. De flesta människorna bor i stan och vill handla middagsmaten i sin vanliga affär. Man har sällan stora frysboxar och är heller inte kunniga i att stycka. Det sammantaget gör att marknaden att sälja direkt till konsument är aningen begränsad. 

Det som behövs är att jägaren kan lämna ifrån sig den skjutna grisen till någon som ordnar resten, det vill säga styckar förpackar och distribuerar till livsmedelsbutikerna. 

Här i Södermanland har jag funnit en vilthanteringsanläggning. Den ligger tolv mil ifrån där jag jagar vilket blir 24 mil tur och retur. Om man då sitter på en åtel på kvällen vill man nog helst skjuta före midnatt för annars är man inte hemma förrän i gryningen och ska man då till jobbet blir det kämpigt. 

Det staten bör göra omgående är att förenkla regelverket för hantering av vildsvin så att jägaren kan leverera direkt till matbutiken om köttet är analyserat om förekomst av trikiner. Kanske ska jägaren behöva gå en kurs i vilthantering. Sådana kurser anordnas av bland annat av Svenska Jägarförbundet.

Skulle det sedan tillkomma uppköpare av vildsvin som verkar lokalt så skulle det vara kanonbra för då kan det bli lätt att distribuera köttet till de stora städerna. Mängder med kunder kan då äta lokalt producerad mat som är god, nyttig och klimatsmart.

Gunnar Friskopp