Stadsmissionen: Matfattigdomen ökar i Sörmland

Förra året förmedlade vi 100 ton mat i Sörmland via våra sociala verksamheter, skriver Sörmlands Stadsmissions direktor Annalie Welin och ordförande Lars G Linder.

Förra året förmedlade vi 100 ton mat i Sörmland via våra sociala verksamheter, skriver Sörmlands Stadsmissions direktor Annalie Welin och ordförande Lars G Linder.

Foto: Caroline Nilsson

Debatt2023-10-19 06:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stadsmissionen möter allt fler människor i ekonomisk utsatthet. Officiell statistik visar att klyftorna mellan fattiga och rika ökar i dag i Sverige, vilket leder till att människors hälsa och tillit till samhället minskar. För att kunna stoppa denna farliga samhällsutveckling måste vi häva den ekonomiska utsattheten i Sverige. 

Sveriges Stadsmissioner, som Sörmlands Stadsmission är en del av, har lanserat årets fattigdomsrapport ”Nu skäms man inte längre, det är så många som sitter i samma båt”, där vi beskriver den ökande matfattigdomen och ger förslag på åtgärder för att häva den. 

Rapporten inkluderar en undersökning av Stadsmissionens arbete med ekonomisk utsatthet som görs i samarbete med Marie Cederschiöld högskola sedan 2014. Den visar på en växande matfattigdom, där Stadsmissionen genom åren ökat sina insatser till människor i ekonomisk utsatthet. I dag är 72 procent av Stadsmissionens insatser matstöd. Inte sedan 90-talets lågkonjunktur, har vi haft sådant fokus på akutstöd. 

Utvecklingen i landet går i linje med det vi ser lokalt i Eskilstuna och Nyköping. År 2022 förmedlade vi cirka 100 ton matsvinn i våra sociala verksamheter i Sörmland och kön till ansökan om medlemskap är lång. De senaste åren har ökningen av barnfamiljer som söker matstöd ökat drastiskt.

Undersökningen visar att människor med långvarigt försörjningsstöd utgör den största och ökande gruppen (58 procent) som kommer till Stadsmissionen, eftersom stödet inte räcker. Försörjningsstödet är utformat för att vara tillfälligt, enligt Socialstyrelsen. Vad gör samhället när stödet blir långvarigt, för att människor inte ska fastna i ekonomisk utsatthet? Vi tror på ökad samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor för att kunna häva fattigdomen i Sverige.

Till Stadsmissionen kommer också allt fler människor som har rätt till stöd från socialförsäkringssystemen, men som av olika skäl inte får det. Det kan vara en pensionär som har rätt till bostadstillägg, men inte vet om det. 2021–2022 har insatserna till denna grupp tredubblats. Vi efterlyser forskning för att få kunskap om vad samhället behöver göra för att nå denna grupp. 

Vår rapport pekar på ett välfärdssamhälle i gungning. Samtidigt som det kommer allt fler människor till oss för mat, så minskar enligt Socialstyrelsen antalet människor med försörjningsstöd. Minskningen förklaras av Sveriges Kommuner och Regioner med en stark arbetsmarknad, vilket är glädjande. Dock pekar forskning på att fler får avslag på sina ansökningar om försörjningsstöd, sannolikt beroende på en hårdare biståndsprövning. När samhällets förväntade hjälp uteblir eller brister och välfärdskontraktet därmed bryts, riskerar människors tillit till samhället att raseras.

Samhällsutvecklingen till trots, finns det i┣dag ingen sammanhållen strategi för att häva den ekonomiska utsattheten och den växande matfattigdomen i Sverige. Därför föreslår Sveriges Stadsmissioner att regeringen:

  1. Tillsätter en utredning skyndsamt om den nya växande fattigdomen.
  2. Permanentar och utvidga det tillfälligt utökade bostadsbidraget. 
  3. Utreder höjning av riksnormen för försörjningsstöd. 
  4. Utreder hur det går att underlätta för arbetande fattigas försörjning.
  5. Höjer grundavdraget ytterligare så att fler med låga inkomster kan leva på sina löner.
  6. Riktar statsbidrag för frukost och lunch på lov för barn i ekonomisk utsatthet.