Det pågår just nu en hungerkatastrof i världen. Enligt FN lider 345 miljoner människor av akut undernäring. Samtidigt ökar fattigdomen i världen för första gången på årtionden. Nästan var tionde person lever i extrem fattigdom, enligt Världsbanken. 46 miljoner barn befinner sig på flykt. Även jämställdheten och den demokratiska utvecklingen går bakåt. Klimatkrisen, coronapandemin, och ett växande antal krig och konflikter är faktorer som tillsammans skapar en mycket utsatt situation för en stor del av världens befolkning. 

I denna mycket svåra situation, väljer regeringen med stöd av Sverigedemokraterna att skära ner på det internationella biståndet och lämna enprocentmålet. Det är både oförståeligt och skamligt Både Liberalerna och Kristdemokraterna lovade före valet att enbart stödja en budget där en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) går till bistånd. Att man nu kastar det löftet överbord är ett svek mot både väljare och miljontals människor i världen. Att också Socialdemokraterna sviker enprocentsmålet i sin budgetmotion är anmärkningsvärt. 

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) har poängterat att regeringen vill fokusera på kvalitet, resultat och effektivitet. Exakt vad Forssell menar med ett effektivt bistånd har dessvärre inte framgått. I Tidöavtalet slår regeringen och SD fast att biståndet ska användas som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor – människor ska helt enkelt tvingas tillbaka till varifrån de flytt. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd. Biståndet kommer även att knytas till näringsliv och handel. Det finns en uppenbar risk för att biståndet kommer att tjäna svenska intressen i stället för att gynna mottagaren av bistånd. 

I regeringens budgetproposition vill man koncentrera biståndet till EU. Situationen i Ukraina är akut. Ukrainas premiärminister, Denys Sjmyhal, bedömer att prislappen för att återuppbygga landet efter kriget ligger på 750 miljarder dollar. Det ska jämföras med att världens samlade bistånd förra året låg på 179 miljarder dollar, enligt OECD. Att Ukraina behöver internationellt stöd är självklart. Sverige har alla möjligheter att spela en viktig roll till återuppbyggnaden. Men det är uppenbart att Sverige och omvärlden måste hitta en annan finansiering än genom biståndet för återuppbyggnaden av Ukraina.

Regeringen har med stöd av SD hittills varit mycket tydliga med sin biståndspolitik – det är svenska behov som ska tillgodoses. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. 

För Vänsterpartiet är enprocentsmålet en självklar grund. Vi vill dessutom se ett additionellt klimatbistånd och ett omfattande stöd till Ukraina. Sverige ska vara en röst för solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Den nuvarande regeringen går tillsammans med SD i direkt motsatt riktning. 

Lotta Johnsson Fornarve 
Riksdagsledamot Sörmland och biståndspolitisk talesperson (V)