Tjänstesektorn har länge varit en jobbmotor i Södermanlands län. Mellan 2010 och 2019 skedde hela den regionala jobbtillväxten inom tjänstesektorn då 13 800 nya tjänstejobb skapades i länet.
Under det senaste året har dock utvecklingen vänt. 800 jobb har försvunnit i länet och av de jobb som förlorats i Sverige under det senaste året är nio av tio från den privata tjänstesektorn. I Södermanlands län har antalet långtidsarbetslösa under det senaste året ökat med 1 300 personer. Det behövs därför en snabb och stark stimulans för att sätta extra fart på återhämtningen och se till att den omvandlas till nya jobb.
En allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna för alla företag är en snabb och enkel åtgärd för att stimulera till nyanställningar. Till skillnad från riktade åtgärder kräver detta varken tidsödande ansökningar eller större administration.
De svenska kostnaderna för att anställa är betydligt högre än i våra konkurrentländer. En viktig förklaring är att Sverige har EU:s högsta arbetsgivaravgifter. Det drabbar särskilt arbetsintensiva företag men även kunskapsintensiva tjänsteföretag har svårt att konkurrera med företag i andra länder då kostnaden för en arbetstimme i den svenska tjänstesektorn är 32 procent högre än i euroländerna.
Handelns Utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Almega beräknat hur många nya jobb som skulle skapas om arbetsgivaravgifterna sänktes. Resultatet är tydligt: Sänkta arbetsgivaravgifter skulle vara en kraftig jobbmotor.
För Södermanlands del skulle en sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter enligt HUI skapa 2 500 nya hel- och deltidsjobb, varav 1 500 inom den privata tjänstesektorn. Många av dessa skulle skapas i branscher som besöksnäring och handel, men HUI räknar även med att det även skulle skapas nya jobb inom personlig service, skola samt IT och kommunikation.
Argumentet mot åtgärden är oftast kostnaden. En sänkning med tre procentenheter i hela Sverige skulle kosta staten 40 miljarder kronor i ett första steg men huvuddelen av pengarna kommer tillbaka. De nya jobb som skapas leder till ökade intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms- och andra konsumtionsskatter. De ökade skatteintäkterna täcker nästan 80 procent av kostnaden.
Utöver detta kan även staten och de sörmländska kommunerna få minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd när arbetslösheten sjunker. Fler jobb leder också till ökade inköp av både varor och tjänster i länet, vilket får spridningseffekter i den kringliggande ekonomin.
En omedelbar och allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna är det snabbaste sättet att starta den positiva utveckling som Sörmland och Sverige behöver.
Thomas Erséus
VD Almega
Andreas Åström
Näringspolitisk chef Almega
Patrick Joyce
Chefekonom Almega