I Sverige lider varannan 15-åring av återkommande psykiska besvär och självmord är fortsatt den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år. Varje år kostar psykisk ohälsa samhället 170 miljarder kronor och det står för hälften av alla sjukskrivningar.

Många insatser behövs, från att stärka skolan och elevhälsan till att korta vårdköerna. I WHO:s rekommendationer över samhällsinsatser för ungas psykiska hälsa betonas en åtgärd framför alla andra: ge unga undervisning i psykisk hälsa.

Eleverna har larmat länge och är trötta på att försöka lära sig detta från nätet. Dessutom finns ett starkt folkligt stöd där åtta av tio svenskar vill se skolundervisning i psykisk hälsa. Forskning visar också att elever som får lära sig om psykisk hälsa mår bättre och har lättare att klara skolan.

Vi vänder oss härmed till skolministern i ett gemensamt upprop, där vi välkomnar alla som vill ansluta – på sociala medier, vid kaffeautomaten och i klassrummet. Vi vill se:

• Att alla elever får undervisning i psykisk hälsa.
• Att Skolverket får i uppdrag att utreda hur psykisk hälsa ska införlivas i läroplanen för grundskola och gymnasium – inte som en bisats utan som ett explicit kunskapsområde.
• Att skolorna får rätt förutsättningar att kunna undervisa i psykisk hälsa. Lärarnas arbetssituation är redan pressad och psykisk hälsa på schemat får inte lägga sten på börda.

Det var i mitten av 1800-talet som fysisk hälsa fick sin självklara plats på det svenska skolschemat. Hundra år senare var det den sexuella- och reproduktiva hälsans tur. Nu är det hög tid för 2000-talets stora hälsoundervisningsreform: sätt psykisk hälsa på schemat.