I valrörelsen var det vanligt med argument från höger om att det inte är vinsterna utan kvaliteten på skola och förskola som borde vara i fokus. Vi håller med om att kvaliteten på förskolan, med både genomtänkt pedagogik och omsorg, är helt grundläggande. Inte minst för att barnen ska trivas och för att föräldrar ska känna sig trygga med att barnen får det de behöver.
De partier som försvarar vinstdriften brukar dock hävda att konkurrens driver fram kvalitet. Det resonemanget saknar stöd när vi ser hur det ser ut i förskolan idag. Till skillnad från grundskolan där också elevers resultat och prestationer tas med i definitionen av kvalitet handlar kvalitet i förskolan om struktur och förutsättningar.
För en högkvalitativ förskola menar vi att det är avgörande med hög bemanning och att det finns formellt utbildade barnskötare, specialistbarnskötare och förskollärare som alla arbetar mot höga pedagogiska ambitioner likväl som höga omsorgsambitioner. Samma slutsatser drogs av Vetenskapsrådet i rapporten En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer.
Satsningar på högre bemanning, utbildad personal och kontinuerlig yrkes- och kompetensutveckling, heltidsarbete som norm, trygga villkor och bättre löner är viktiga förutsättningar för ökad kvalitet i förskolan. Dessutom är det viktigt med små barngrupper och kontinuitet i personalgruppen eftersom förskolebarn anknyter till gruppen och personalen på förskolan.
En femtedel av alla förskolor drivs i privat regi och merparten är vinstdrivande. Tyvärr pekar statistiken i förskolan inom flera områden på stora skillnader mellan privata och kommunala förskolor. Rapporten ”Vem bestämmer över förskolan? En rapport om förskolemarknadens effekter” visar att andelen barnskötare som saknar formell pedagogisk utbildning för arbete med barn i kommunal regi är 29 procent medan motsvarande siffra för privata förskolor är 43 procent. Avseende skillnaden i förskollärartäthet går det 12,2 barn per förskollärare i kommunala förskolor och 17,6 barn per förskollärare i fristående förskolor.
När löneskillnader studeras tjänade en heltidsanställd barnskötare i kommunala förskolor 1 200 kronor mer i månaden år 2020 än anställda i aktiebolag (25 400 kronor per månad för en kommunalt anställd och 24 200 kronor per månad för en bolagsanställd, SCB:s lönestrukturundersökning). Liknande mönster går att se när andelen deltidsanställningar studeras: år 2020 var 35 procent deltidsanställda i kommunal förskola och 47 procent i privat (SCB:s arbetskraftsundersökning).
Det är helt enkelt tydligt vad vinstintresset gör med verksamheten. Personalen betalar med sämre arbetsvillkor. Barnen betalar med större barngrupper och drabbas av sämre kontinuitet bland personalen.
Att förutsättningarna är sämre i privata förskolor innebär inte att allt är frid och fröjd i de kommunala. Svaren från barnskötarna i Kommunals medlemsundersökning 2021 (resultat för både kommunal och privat regi) visar att 27 procent anser att bemanningen är så låg att det dagligen eller någon/några gånger i veckan innebär en risk för barnen. Dessutom uppger 37 procent av barnskötarna att det dagligen är svårt att hinna med kortare raster för toabesök eller kaffepaus.
Barn som gått i förskolan presterar bättre senare under skolgången. Att ge varje barn en likvärdig chans att lyckas genom att erbjuda en likvärdig förskola borde därför vara en självklarhet för de allra flesta partier.
Det är dags att reglera så att alla förskolor lever upp till nationella bemanningsriktlinjer, att Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek blir lag, att ha tydliga krav på lokaler och ytor utomhus, samt formellt utbildade barnskötare och förskollärare. Förskolan är en viktig samhällsinstitution. Låt oss behandla den så.
Lisa Bondesson
Samhällspolitisk chef Kommunal
Johan Enfeldt
Skoldebattör och rapportförfattare till Kommunals rapport ”Vem bestämmer över förskolan”
Sepideh Westerberg
Utredare förskola/skola Kommunal