Att vara ung och engagerad kan vara något av det roligaste i en människas liv. Man skapar vänner, lär sig värdefulla livserfarenheter och får en ökad förståelse för demokratin och dess betydelse. Att vara ungdomspolitiker innebär också en ökad påfrestning då man ger upp mycket för tron och övertygelsen.
Kampanjandet är helt och hållet avgörande för att hålla verksamheten vid liv. Därför är det oerhört problematiskt att skola efter skola envisas med att säga nej när unga politiker ringer och ber om en chans att slå ett slag för demokratiska värderingar.
Det är en naiv inställning till ungdomars intellekt att inte anse dem mogna att hålla ett samtal om politiska frågor med en jämnårig. Det är inte heller hållbart att skolorna enbart släpper in ungdomsförbunden under valår, och då oftast inte för att de vill utan snarare för att de måste.
Vi tillhör en rad olika förbund, partier och organisationer. Vi tycker mycket olika om mycket, men vi delar alla uppfattningen av att demokratin hämmas av att vi förbjuds kampanja på enskilda gymnasieskolor.
I en tid av polarisering är det viktigare än någonsin att låta människor bilda sina egna uppfattningar. Ungdomsförbunden finns där för att förmedla en åsikt snarare än att tvinga eller snärja någon till medlemskap. Vi säger vad vi står för och väntar sedan för att se vad den som vi pratar med tycker och tänker göra. Det är inte heller som om ungdomar inte bryr sig om politik. Studier visar att dagens unga faktiskt har ett stort samhällsengagemang – att inte ta det på allvar vore djupt okunnigt.
Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor så förändras inte procenten unga som kommer in i politiken särskilt mycket från år till år. Samma rapport lyfter också upp vad som nu tyvärr blir vanligare och vanligare, att unga väljer att lämna politiken.
Hot, hat och rädsla för reaktioner är alla anledningar till att unga väljer att lämna politiken men också brist på representation och jämnåriga politiker som kan visa vägen framåt. Ungdomar är tillväxt. Oavsett åsikter så överlever inget parti utan att det fylls på underifrån med människor som engagerar sig och kandiderar. Där har alla ett gemensamt ansvar för att se till att engagemanget tas tillvara.
Vi som ungdomsförbund behöver visa upp en skyddande och inbjudande miljö för nya medlemmar. Våra politiska moderpartier behöver välkomna yngre generationer och ta lärdom av våra inspel för den egna tillväxtens skull. Och sist men inte minst behöver civilsamhället, med gymnasieskolorna i spetsen, tillåta politiska diskussioner och demokratisk spridning av åsikter på allmän plats.
Engagemanget finns där. Politiska frågor är vardagsmat i ungdomars liv, oftast utan att de själva vet att de är politiska. Man kanske delar en händelse på Instagram eller skriver under en protestlista. Man kanske klagar på skolmaten eller på att kollektivtrafiken inte är i tid.
Politiken fyller allas vardag, vare sig vi vill det eller inte. Samverkar vi på alla instanser som nämndes i stycket ovan för att ta till vara på engagemanget, ja då är framtidens politikertillväxt och framtidens riksdagsledamöter säkrade.
Antoni Welk
Distriktsordförande Muf Södermanland
Albin Johansson
1:a vice distriktsordförande Muf Södermanland
Samuel Ablahad
Distriktsordförande SSU Sörmland
Astrid Bengtsson Kullgren
1:a vice distriktsordförande SSU Sörmland
Jonathan Törnstrand
Distriktsordförande Luf Sörmland
Adam Friis
Distriktsordförande Grön ungdom Sörmland