Koldioxid som bedövningsmetod vid slakt av grisar är fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv, men den kan vara mycket smärtsam. Det finns många som riktar kritik mot denna metod och vi håller med om att koldioxidbedövning bör ersättas av ett annat mer skonsamt förfarande. Därför har vi i vårt statsbudgetförslag avsatt 5–7 miljoner kronor årligen till forskning på alternativa bedövningsmetoder för grisar.
Rapportering från slakterier sätter även fingret på det bredare perspektivet, att det är viktigt att samhället upprätthåller respekten för de djur som vi håller. Det är ett oavvisligt krav för att vi ska kunna ha djurhållning. Det är samhällets uppgift att ta fram och möjliggöra alternativ som en enskild djurhållare eller ett företag inte har förutsättningar att ta fram själv.
Utöver alternativa bedövningsmetoder vill vi i vår budget se till att inte minst små och mobila slakterier kan fortsätta verka genom att årligen lägga 40 miljoner kronor mer i subventionering av slakteriavgifter. Subventionering av kostnaderna för den rätteligen stränga kontrollen är nödvändig för de små slakteriernas överlevnad.
De små slakterierna har ofta färre av de problem som uppstår i stora anläggningar, men har en lägre lönsamhet. Fler små slakterier minskar också transporttiden och transportstress avsevärt i bygder som annars kan ha många mil till närmsta slakteri.
För staten gäller det att både ha bra kontrollorgan och samtidigt hjälpa slakterierna, transportörerna och djurhållarna att göra rätt.
Sverige ligger långt fram på djurskyddsområdet och så ska vi fortsätta. EU-medlemskapet gör dock att de svenska djurskyddsreglerna ger svenska djurhållare konkurrensnackdelar. Det är särskilt synd eftersom den svenska djurhållningen är bättre än i många andra länder. Trenden bröts nyss, men tidigare har en ökande köttkonsumtion i Sverige även lett till ökad import. De brutala förhållanden som vissa av djuren bakom det importerade köttet genomlidit kan man nästan inte ta in.
Vi har, tillsammans med M och KD, arbetat hårt för att driva på regeringen i förhandlingarna om de nya jordbruksreglerna i EU, för att Sverige ska kunna ge stödpengar till svenska gårdar för djurskyddsåtgärder som redan krävs i svensk lagstiftning. Det är en god lösning. Ingen kommer undan med dålig djurhållning, men alla kompenseras ekonomiskt och kött från de svenska gårdarna kan konkurrera ut kött från dem med sämre djurhållning.
Djurskyddet behöver bli än starkare i Sverige och mycket bättre i andra EU-länder, både för djurens skull och för våra svenska företag som ska kunna ha en chans att konkurrera på lika villkor på den internationella marknaden.
Yasmine Eriksson (SD)
Riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet
Staffan Eklöf (SD)
Riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet