Statliga hinder bromsar välfärdens utveckling

Debatt 31 juli 2022 20:09
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I åratal har lagstiftning, regelverk och statlig administration byggts på och bidragit till krångel och onödiga bromsklossar. Det finns en rad hinder som staten kan riva de kommande åren för att bidra till en ännu bättre välfärd.

Välfärden står inför en situation där den yrkesverksamma andelen av befolkningen ökar mycket litet, samtidigt som andelen äldre ökar med över femtio procent det kommande decenniet. Det kommer att göra det nödvändigt med nya arbetssätt, effektiviseringar och smartare samverkan. Då krävs att staten inte sätter käppar i hjulen, utan tvärtom river hinder.

SKR har deltagit i Välfärdskommissionens arbete och har för kommissionen presenterat en rapport där vi bland annat uppmanar regeringen att se över regelverk och rutiner som står i vägen för att skapa en god och effektiv välfärd som utvecklas utifrån medborgarnas behov. Välfärdskommissionen, som slutredovisade sitt arbete i december 2021, har i sin tur lagt fram förslag till ett antal åtgärder som regeringen har gått vidare med. Bland annat finns beslut om att se över den statliga styrningen genom riktade statsbidrag och ett förstärkt stöd av juridisk kompetens inom digitaliseringsområdet.

Åtgärderna är välkomna, men inte tillräckliga. Vi ser framförallt tre områden där det är särskilt angeläget att snarast riva statliga hinder.

1. Modernisera sekretesslagstiftningen

Dagens sekretesslagstiftning hindrar exempelvis kommuner från att hålla samman en personakt i socialtjänsten, följa upp resultat i skolan eller få en samlad bild av anmälningar till socialtjänsten. Den hindrar också från att kontrollera bolags obetalda skatter och avgifter vid en upphandling eller andra uppgifter som bidrar till välfärdens kvalitet och effektivitet. I en departementsutredning som presenterades tidigare i sommar konstateras också att det finns omotiverade hinder för möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Utredningen föreslår att myndigheter och kommuner bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag.

2. Anpassa lagstiftningen för digitala arbetssätt

De digitala arbetssätten utvecklas snabbt i välfärdsverksamheterna och pandemin har fungerat som en katalysator för samhällets digitalisering. Nu behöver även lagstiftningen anpassas till moderna tekniska lösningar. Riksdagen beslutade i våras om ändringar i Kommunallagen som innebär att kommuner och regioner kan införa en automatiserad beslutsfunktion. Det är ett efterlängtat besked som bland annat ger möjlighet att frigöra arbetstid för kvalificerade handläggare i socialtjänsten genom automatiserade beslut om ekonomiskt bistånd. Staten behöver fortsätta se över och anpassa lagstiftningen för digitala arbetssätt, exempelvis när det kommer till fjärrundervisning i skolans lägre årskurser och digital nattillsyn i äldreomsorgen. 

Det finns också behov av att modernisera kommunallagen för att ge utrymme för ett demokratiskt deltagande i digitala politiska sammanträden i kommuner och regioner. Det har pandemin med all önskvärd tydlighet visat.

3. Skapa en lagstiftning som främjar samverkan

Ett konkret exempel från pandemin är regionernas initiativ att ta på sig samverkansuppdraget för luftburna transporter av svårt sjuka patienter. Dagens lagstiftning tillåter inte en region att ersätta en annan region direkt för en sådan tjänst. Istället behöver en utpekad statlig myndighet agera mellanhand. Under den akuta pandemihanteringen löstes detta tämligen kvickt, men i normala fall hade lagstiftningen troligen omöjliggjort en smart samverkansmodell. Det är en lagstiftning som inte gynnar någon. 

I grunden delar vi alla samma mål: att ge samtliga medborgare en välfärd med så hög kvalitet och till så rimliga kostnader som möjligt. Med färre statliga hinder kan vi fortsätta vår resa mot en ännu bättre och effektivare välfärd.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: Vad händer med våra äldre när de flyttar till boende?

Vad händer med våra äldre när de flyttar till boende?

Insändare: Det är banksäkerheten som brister vid äldrebedrägerier

Det är banksäkerheten som brister vid äldrebedrägerier

Insändare: Det ställs krav på bidragstagare

Det ställs krav på bidragstagare

Insändare: Vem vill jobba i hemtjänsten i framtiden?

Vem vill jobba i hemtjänsten i framtiden?

Debatt: Kritiken mot LOV kommer inte bara från vänster

Kritiken mot LOV kommer inte bara från vänster
Visa fler