Tidningens läsare har kunnat följa flera ämnen relaterade till barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Elever har farit illa av vår oförmåga att möta upp deras behov och rättigheter enligt skollagen. Den avgående skolchefen, Tony Lööw, har kommenterat artiklarna.
Som politiker kan vi välja att varken lägga oss i verksamhetsfrågor eller att kommentera enstaka fall. Men vad är vi alla om inte enskilda fall? Skollagen ger varje barn rätt till en utbildning som är anpassad till dess förutsättningar. Barn- och utbildningsnämnden har som den kommunala skolans huvudman ett stort ansvar för vart och ett av de barn som finns i våra verksamheter.
Centerpartiet Strängnäs lämnade i april 2023 in en motion om att NPF-säkra kommunens skolor. (NPF: neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel adhd eller autism.) Motionen kommer nu åter upp till behandling i nämnden på mötet den 23 April. I förslaget till yttrande beskriver majoriteten att det inte finns en klarlagd definition på vad en NPF-säkring skulle innebära.
I boken Positivt beteendestöd i skolan (Natur och Kultur 2018) tecknar Peter Karlsson skolans organisation som en triangel. I basen finns alla elever och där arbetar vi med relationsskapande, tydlighet samt förutsägbarhet.
I mitten av Karlssons triangel finns ett mer riktat stöd för elever som riskerar att utveckla skolsvårigheter. Redan i överlämningen till förskoleklassen känner personalen till de elever som detta gäller. Barn- och utbildningsnämnden behöver då nogsamt följa upp att överlämningen mellan skolformer fungerar optimalt och tillse att vi redan i lågstadiet har förutsättningar för att sätta in ett verksamt stöd för dessa elever.
Många elever med NPF-relaterade problem hamnar i den här kategorin, på grund av svårigheter med interaktion och att de inte är lika mogna som jämnåriga skolkamrater. Med tydlighet, anpassningar och kunskap om NPF kan merparten av eleverna vara kvar i sin ordinarie klass – men i vissa fall mår eleven bättre av att arbeta i en mindre grupp med tydligare personlig handledning.
Centerpartiet anser att alla våra kommunala skolor behöver kunna erbjuda små flexibla undervisningsgrupper och att vi vid nybyggnation av skolor ska tillse att tillräckligt med grupprum finns för ändamålet. Skolorna behöver då också se över den fysiska miljön i övrigt.
I triangelns topp finns elever med särskilt svår problematik och också den största sårbarheten. Här krävs omfattande insatser från skolan och huvudmannen. Ofta finns också insatser från barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och socialtjänsten. Som huvudman behöver vi tillse att arbetet med åtgärdsprogram, närvarokartläggning och särskilda anpassningar fungerar på ett systematiskt och hållbart sätt.
Till resursskolan som vi läst om i tidningen kommer elever som allra mest behöver stöd och anpassningar. Skolan har få elever och är därmed med nödvändighet kostnadskrävande. Ett krav blir då att resursskolans elever når längre mot ett godkänt grundskolebetyg och en stabil självkänsla än om den gått vidare i sin vanliga skola.
Därför är de enskilda fall som tidningen tagit upp från resursskolan förfärande läsning. Vi känner problemen sedan länge och i kommunfullmäktige i maj 2023 hölls på Centerpartiets initiativ en debatt om kvaliteten och utvecklingen av kommunens resursskola. Trots detta och att ämnet tagits upp vid flera nämnd- och presidiemöten av oss i C, så får vi nio månader senare läsa om elever där vi som huvudman inte klarar av att ta vårt ansvar. Även efter artiklarna uteblir kontakten mellan Strängnäs kommun och familjerna.
Dessa elever är enskilda fall, men de visar att kommunens huvudmannaskap allvarligt brister i sina rutiner och bryter mot skollagens krav.
Trots relativt gynnsamma socioekonomiska faktorer ligger Strängnäs kommun lågt i skolrankingen. Vi har en oproportionerligt stor andel elever i kommunal skola som inte når behörighet och än mindre fullständiga grundskolebetyg. Varför? Majoriteten har dock trots skolinspektionskritik, revisionsrapporter och ett särskilt uppdrag i kommunfullmäktige inte gjort sin hemläxa.
Vi i Centerpartiet anser att problemet måste angripas från ett annat håll. I den enskilda elevens rätt till en skolgång som fullt ut gynnar lusten att lära och där vi som huvudman tillgodoser skollagens strävan att ”uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”. (1 kap 4 § skollagen)
En NPF-garanti, väl utformad och med rätt resurser, är en väg att nå dit. När varje enskilt fall tas fullt ut på allvar, när inget barn lämnas utanför, så kommer också nämnda statistik att förändras. Därför lägger Centerpartiet på nästa möte fram ett nämndinitiativ som för motionens intentioner vidare i rätt riktning.
Vi vill att förvaltningen ger oss en hållbar definition av NPF-garanti och kostnadsberäknar hur vi garanterar att varje elev i Strängnäs skolor får den hjälp de faktiskt behöver.