Redan före pandemin var den psykiska ohälsan i samhället ett komplext problem, vilken kan klassas som en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Varje år tar omkring 1500 personer sitt liv i Sverige, och då är inte självmordsförsök inräknade.
Problematiken med ökad psykisk ohälsa och höga antalet självmord blir dessutom än mer aktuell med anledning av den pågående pandemin och de konsekvenser som smittutbrottet kan komma att innebära för den framtida folkhälsan.
För en tid sedan larmade Region Stockholm att depressioner, självmord och missbruk väntas öka som en följd av coronautbrottet. Detta ligger även i linje med vad Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) kunnat konstatera.
Det kan alltså resultera i drastiskt nedsatt psykiskt välbefinnande för de personer som lidit av depressioner och andra psykiska besvär redan innan krisen - och kan dessutom även drabba barn och ungdomar som inte sällan är vana vid vardagliga sociala kontakter, där avskärmning från både vänner och skola kan påverka det psykiska måendet.
De äldre är en annan utsatt grupp som drabbas hårt av pandemins samhällskonsekvenser. Ofrivillig ensamhet och isolering kan riskera att bidra till ökad psykisk ohälsa, och vid långvarig isolering kan tillståndet också komma att försvåras.
Sveriges strategi för att möta problemet med den växande psykiska ohälsan har under lång tid varit undermålig. När vi nu står inför en plötslig och potentiellt radikal ökning av personer som mår dåligt måste detta tas på största allvar.
För att kunna göra detta är det helt centralt att Sverige har rätt förutsättningar och en samlad plan för hur vi tar itu med den ökande psykiska ohälsan. Vi vill därför att regeringen ges i uppdrag att upprätta en nationell handlingsplan med syfte att hjälpa regioner, vårdenheter och andra instanser att agera preventivt och mildra effekterna av den psykiska ohälsan i samhället.
Det är sedan tidigare känt att psykisk ohälsa innebär enorma kostnader för samhället. Men inte minst drabbas den enskilda individen och dennes anhöriga väldigt hårt. Preventiva insatser kan således vara helt avgörande och i många fall innebära skillnaden mellan liv och död.
Clara Aranda (SD)
Riksdagsledamot med ansvar för frågor rörande psykisk ohälsa