Efter år med bland världens högsta skatter på bensin och diesel beslutade regeringen med stöd av samtliga partier förutom Sverigedemokraterna för några år sedan att även införa reduktionspliten. Resultatet har inte undgått någon. Genom att år för år öka inblandningen av biodrivmedel i bränslet har vi fått ett pris vid pump som blivit upp till fem kronor dyrare per liter än i andra länder i Nordeuropa.
Under senare tid har fler och fler partier insett sina misstag och vi har nu nått fram till en situation där vi genom regeringens skifte kan möjliggöra en kraftig sänkning av reduktionsplikten till en nivå som liknar våra grannländer. Detta är viktigt eftersom vi inte kan fortsätta ha en exceptionell situation med avsevärt dyrare bränslepriser i Sverige om vi ska kunna bibehålla konkurrenskraften och inte gröpa ur hushållens plånböcker ytterligare. Hushåll som redan idag pressas av historisk hög inflationstakt och skenande elpriser.
Men samtidigt som vi nu har en möjlighet att byta ut den socialdemokratiska regeringen och därmed få ner priserna till en mer normal europeisk nivå kommer nu nya förslag som den socialdemokratiska regeringen driver på EU-nivå och som går i en helt annan riktning.
EU-kommissionen har presenterat förslag på ett nytt utsläppshandelssystem för vägtrafiken kallat – ETS BRT. Sverigedemokraterna har återigen som enda parti i riksdagen röstat nej till detta förslag. Riksdagsbeslutet, som vi motsatte oss, kommer att resultera i ytterligare ökade priser på bensin och diesel.
Naturvårdsverket har räknat på effekterna av förslaget för svensk del, givet att nuvarande skatter och reduktionsplikt bibehålls. För diesel skulle ETS BRT kunna resultera i ökat pris vid pump på 1,38 kronor litern och för bensin handlar det om hela 1,70 kronor litern.
Effekten blir vid pump som en skatt med den skillnaden att pengar istället går till EU. Kommissionen har i sin tur förordat att pengar från ETS BRT ska öronmärkas till en ny social klimatfond som ska användas för att kompensera hushåll för de höjda drivmedelspriserna. Detta handlar dock inte om svenska hushåll utan fondens pengar ska enligt förslaget gå till länder som Ungern, Rumänien och Bulgarien. Sverige kommer även i detta fall att bli nettobetalare varför hela förslaget om ETS BRT inte accepteras av oss Sverigedemokrater.
Svensk klimat- och miljöpolitik har allt för länge byggt på premissen att Sverige ska gå före och besluta om betydligt större utsläppsminskningar än andra länder. Tanken bakom detta är, enlig Socialdemokraterna, att Sverige på så sätt ska kunna påverka andra länder att gå i samma riktning. Problemet med denna strategi är att det inte finns något som tyder på att den fungerar. Det finns ingen forskning på området, som stödjer att föregångspolitiken på något sätt bidrar till minskade utsläpp.
Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges nettoutsläpp är endast 6 300 000 ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverkets officiella statistik. Detta ska ställas mot de totala globala växthusgasutsläppen om cirka 59 000 000 000 ton koldioxidekvivalenter. Sverige kan därför omöjligen ha en direkt och avgörande påverkan på det globala klimatet och den globala miljön.
Föregångslands-politiken måste få ett slut – vi kommer aldrig att medverka till en ny EU-skatt på bensin och diesel som inte kommer svenska medborgare till del.
Martin Kinnunen (SD)
Miljöpolitiske talesperson