Grundlagen är alltför enkel att ändra. Den måste stärkas – för att skydda demokratin. Framtida grundlagsändringar bör fattas av två tredjedels majoritet och i två omröstningar med ett ordinarie riksdagsval emellan.
Läget för demokratin i världen är allvarligt och backar för sjuttonde året i rad. Demokratinivån i världen är just nu nere på samma nivå som 1990, före det tidigare Östeuropas demokratiseringsprocess.
I dag bor bara 13 procent av världens befolkning, i totalt 34 stater, i demokratier. Och hotet mot demokratin finns på nära håll, exempelvis räknas inte längre EU-landet Ungern som en demokrati.
Demokratier som går under i dag gör det inte huvudsakligen genom militära statskupper, de gör det genom att auktoritära politiker kommer till makten och monterar ner demokratin steg för steg. Det kan gå väldigt fort. Ungern blev en auktoritär stat på bara några år. Polen, Indien och Venezuela är andra exempel.
Och i USA såg vi hur landet under Donald Trumps fyra år backade tio steg i The Economists hundragradiga demokratiindex. En president vars presidentskap avslutades med en stormning av den formella demokratins centrum, Capitolium. Som domaren Randolph Moss uttryckte det när den första domen, mot dem som stormat, föll: ”Även om du bara var en liten del i en större pöbel, deltog du aktivt i en händelse som hotade Capitolium och demokratin i sig”.
En annan utmaning för demokratin är den ökande polariseringen och en ny politisk konflikt. Vi ser det tydligt i USA, men enligt demokratiinstitutet V-dem har polariseringen även ökat i Sverige. Vi ser det i debatten, både i tv och i sociala medier. Vi ser det mellan kvinnor och män, mellan stad och land.
Det är polarisering kring frågor som vi inte är helt vana vid att hantera, frågor som inte är höger eller vänster. Det är inte ekonomisk politik utan snarare värderingspolitiska frågor: Syn på invandring, syn på demokrati, syn på kultur, syn på jämställdhet, syn på nationen och på olika gruppers rättigheter. Det är också där mycket av den politiska diskussionen förs i Sverige i dag.
Ett annat hot mot demokratin är populistiska politiker. Populism beskrivs ibland som att använda ett förenklat budskap. Men en mer statsvetenskaplig definition pratar om populism som någon som själv utmålar sig som folkets företrädare (vem folket är kan variera), och påstår att folkets vilja inte kommer fram, eftersom eliten lierar sig med minoritetsgrupper och på så sätt förtrycker folket. Populism finns i både höger- och vänstervarianter.
Vi ser runt om i världen, där Individuell Människohjälp (IM) har partners, vilken direkt betydelse detta får. Att försvara demokrati och mänskliga rättigheter eller att kritisera den sittande regeringen är i dag på många håll förknippat med allt från hot om fängelse och våld till ren livsfara.
Skyddet för demokratin är starka demokratiska institutioner som klarar att stå emot auktoritära politiker, polarisering och populism. I Sverige har vi ett alldeles för svagt skydd för demokratin. Politiker, både till höger och till vänster, kan lättvindigt köra över Lagrådets rekommendationer. Grundlagen är alltför enkel att ändra och vi menar att ett första steg är att stärka den. Det finns ett brett politiskt stöd för det, samtliga partier utom Sverigedemokraterna vill se en förstärkt grundlag.
Regeringen måste skyndsamt tillsätta en utredning kring att stärka Sveriges grundlag. De politiska partier som ser detta behov måste driva på frågan. En utgångspunkt bör vara att det ska vara ordinarie val mellan två beslut om ändrad grundlag och att det ska krävas en kvalificerad majoritet på 2/3 när det görs ändringar i grundlagen.
Martin Nihlgård
Generalsekreterare IM, Individuell Människohjälp