Om drygt 20 år ska Sverige nå nettonollutsläpp av växthusgaser. För att klara det behöver vi ändra vårt beteende på flera olika sätt. En del av det är att minska matsvinnet.
I Sverige slänger hushållen ungefär 15 kilo mat per år. Nästan lika mycket till häller vi ut i vasken. Det blir totalt över 30 kilo mat till ett värde av drygt 5 000 kronor per hushåll, enligt Livsmedelsverket.
Enligt FN är det ungefär en tredjedel av all världens producerade mat som inte äts upp. Ett enormt slöseri. Under söndagen (29/9) är det matsvinnets dag som vi uppmärksammar för att öka medvetenheten och på så sätt arbeta för en bättre miljö och ett bättre klimat.
Maten vi kastar kan delas upp i två delar. Det ena är avfall som inte räknas till svinn, exempelvis äppelskruttar, kaffesump eller kycklingben. Den andra delen, alltså mat som vi egentligen kan äta, som räknas till svinn. Till exempel köttfärssåsen som blev över, bananen som blivit brun eller grädden som passerat utgångsdatum.
Allra störst matsvinn är det i hushållen, men det slängs även enorma mängder mat i produktionsleden, livsmedelsbutikerna, restaurangerna och i storköken.
För att komma tillrätta med matsvinnet krävs flera åtgärder, och det finns i dag flera goda exempel. Skolor som tävlar mot varandra för att barnen ska slänga så lite som möjligt och företag med digitala lösningar som säljer vidare portioner från caféer och restauranger som annars skulle slängas. Det görs mycket – men vi kan göra mer.
Centerpartiet vill skärpa det nationella målet för matsvinn som sträcker sig till 2030, men det räcker inte. Det behöver införas delmål redan nu för att klara målet långsiktigt. Vi behöver införa bindande rapporteringskrav där restauranger och storkök ska mäta hur mycket mat som slängs. Det ökar medvetenheten och det är enklare att göra förbättringar.
Dessutom håller många varor bättre vid lägre temperaturer. Ändå är det +8 grader som rekommenderas i Sverige för exempelvis mejerivaror. Sänks i stället temperaturen i ett par grader förskjuts utgångsdatumen och hållbarheten ökar radikalt.
Till sist föreslår Centerpartiet att se över förpackningarna, ta bort bäst-före-datumet på de produkter där det inte behövs och se över handelsnormerna inom EU, för att rädda exempelvis krokiga morötter som annars inte når kunderna.
Det är bara tillsammans som vi kan lyckas minska matsvinnet i hemmet, i skolan, på restaurangen och i butikerna. Och det är absolut nödvändigt för miljön – dessutom sparar de offentliga plånböckerna statliga medel som i sin tur kan användas till annat.
Stina Larsson
Miljöpolitisk talesperson (C)
Rickard Nordin
Klimat- och energipolitisk talesperson (C)
Martina Johansson
Riksdagsledamot Sörmland (C)