Socialdemokraternas fromma förhoppningar om vindkraft


Varför bygga havsbaserade vindkraftverk i Östersjön, frågar Nils Ronquist.

Varför bygga havsbaserade vindkraftverk i Östersjön, frågar Nils Ronquist.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt/replik2023-02-24 17:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Socialdemokraternas oppositionsledare Magdalena Andersson och Socialdemokraternas riksdagsledamot från Södermanland tillika partiets talesperson i energipolitiska frågor Fredrik Olovsson har skrivit en debattartikel kring vindkraft i Eskilstuna Kuriren den 20/2. 

Artikeln innehåller fromma förhoppningar som ligger långt ifrån en rimlig analys. Vad kostar egentligen vindkraften och hur mycket tål vår energimix av vindkraft? Vad kostar vindkraft egentligen i jämfört med de andra energislagen? Det får inte läsaren av debattartikeln några svar på.

Skribenterna kräver att regeringen ger svar på vilka förbättringar och förutsättningar den tänker ge vindkraften. Märk väl: förbättringar till energiköparen tycks göra skribenterna detsamma. Nu gäller i stället förbättringar till vindkraften – uppdelad på tio punkter. Skribenterna borde inse att vindkraften styrs av vinden och vad bryr sig en vind om säkra energileveranser till en alltmer glupsk energimarknad?

Har aldrig oppositionsledaren, som i botten är ekonom, funderat över kostnaderna för en vindberoende energiproduktion? Vad ett kärnkraftverk kostar vet vi och hur lång tid det tar att bygga ett verk. 

De två skribenterna borde fundera över siffrorna från vårt senast byggda verk, nämligen verket i Oskarshamn (O3). Kärnkraftverket kostade drygt 15 miljarder kronor (1985 när verket var färdigt). Byggnadstiden från start till att reaktorn började producera energi tog drygt fem år. Verket hade en effekt på 1100 MW. Det kan jämföras med ett vindkraftverks kostnader (50 miljoner kronor), livstid (cirka 20 år), maxproduktion (vind omkring 14 meter per sekund, backar upp energiproduktionen (vattenkraft) och till sist, skrotning (armerad plast).

Varför bygga havsbaserade vindkraftverk i Östersjön? En park är tänkt att byggas bredvid Hoburgsbank, som är en lekplats för fisken. Den andra platsen i södra delen av Östersjön kommer att försvåra växlingen av salt vatten från Nordsjön och bräckt vatten från Östersjön. Vattenutbytet sker via Lilla- och Stora Bält samt Öresund. Det gäller att tänka till så vi inte får ett innanhav. Varje år tar Östersjön emot ungefär 450 kubikkilometer sötvatten från älvar, floder, åar och andra mindre vatten av olika slag och renhet. För att illustrera mängden vatten; Gotlands yta utgör bottenplattan. Sötvattenmängden skulle nå höjden över Gotland med hela 150 meter!

Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö – även känd som Helsingforskommissionen (Helcom) som är en mellanstatlig organisation (IGO) och en regional havskonvention i Östersjöområdet. Helcom är en regional plattform för miljöpolitiskt beslutsfattande och inrättades 1974 för att skydda Östersjöns marina miljö från alla föroreningskällor. 

Har eller är Helcom en remissinstans vad gäller vindkraftsparker i Östersjön? Är vindkraftsbyggen prioriterade och kan andra parter med intresse av Östersjöns miljö åsidosättas? Vindkraften står över alla andra intressen! Till exempel: När det blåser och vindkraften snurrar går de före all annan produktion, utom vindkraftens backup.

Gäller slagordet "Håll naturen ren" och ska människan tåla oljudet från ett vindkraftverk eller skuggor in i en lägenhet från vingarna som eventuellt rör sig? 

Vindkraftsbolagen hugger ned skog för vindkraftsparker, bygger vägar med mera och stora sår görs i naturen, plus att det ligger en stort armerad betongklump under jorden. 

Vindkraftverk har i alla lägen alltid förkörsrätt. Vindkraften är vår tids heliga graal. Vi kan aldrig kräva något från vindkraft medan vindkraften hela tiden kräver mer av oss. Stoppa vindkraften i en leksakslåda där den hör hemma  – i vart fall kan vindkraften inte rädda Sveriges kommande energibehov!

Nils Ronquist
Anställd vid AB atomenergi (1962 1972)