Johan Dalman befinner sig just nu på annan ort på semester och fick under tisdagen besked om stölden via Strängnäs domprost Christofer Lundgren, som nu håller biskopen uppdaterad.
Din reaktion?
– Det är otroligt respektlöst och känslokallt och slår mot alla oss som älskar domkyrkan. Det är ett slag rent personligt, eftersom kyrkan och ett kyrkorum ska vara en fredad plats. En kyrka är ju ett andligt hem, så mycket mer än fyra väggar och tak. Sedan är det ju ett stycke svensk historia och därmed också ett slag mot alla oss som svenskar, mot oss som nation, säger Johan Dalman.
Vad är det som är så unikt med de här föremålen?
– För det första är de fantastiskt vackra. Livrustkammaren lånade dem nyligen för en utställning och där tyckte de att det var några av de förnämsta sakerna vi har i Sverige. Sedan, om man bor i Strängnäs och Sörmland, så är det ju detta att det är Karl IX – hertig i Sörmland under hela reformationstiden, en brytpunkt mellan då och en ny tid, och en av Gustav Vasas söner.
Att det är just begravningsregalier gör det extra känslosamt, menar biskopen.
– De är ju knutna till en grav bara några meter från där de stod, så det känns nästan som att man har tagit dem från graven. Det är knappt man kan tro att sådan här ska hända.
Ändå gör det ju det. Exempelvis 2013, då Johan III:s begravningsregalier stals från Västerås domkyrka.
– Ja, men vad jag minns var det då något som fanns utanpå ett lock, nåt man brutit loss. Vandalism är man alltid utsatt för – det här är ju i en helt annan dimension. Det förefaller så planerat och genomtänkt. Men, även om det framstår som skickliga människor hoppas man ju att det ändå är så oskickligt gjort att de åker fast, säger Johan Dalman.
Vad tror du det finns för marknad för föremålen – i vilket syfte kan de vara stulna?
– Det är klart, kungakronor har ju en oerhört suggestiv laddning. Att äga en sådan kan vara någons högsta dröm – att ha i ett privat museum. Jag hoppas verkligen inte att de tänker bryta sönder den – vad jag förstår är ädelstenarna i sig inte värda otroligt mycket.
Begravningsregalierna ska ha stulits ur en larmad och låst säkerhetsmonter i kyrkan.
Har räderna av kyrkstölder för några år sedan förändrat hur Svenska kyrkan ser på säkerheten i svenska kyrkorum?
– Ja, verkligen! Det har varit många diskussioner som lett till ökad medvetenhet och ett ökat säkerhetstänkande. Samtidigt är ju allt detta är en balansgång mellan säkerhetsmedvetenhet och tillgänglighet. Detta är ju ett svenskt kulturarv – kyrkan ska vara ett levande rum, inte ett stängt rum.
Är just den här typen av svenska kulturskatter alltför tillgängliga för allmänheten?
– Nej, det tycker jag inte. Det vore verkligen ett nederlag om konsekvensen av det här blir att vi låser in kulturskatterna ännu mer. Men visst, vi måste naturligtvis vara i framkant när det gäller säkerhetstänkande. Och det kan man ju fundera på lokalt, om det finns ideella människor som älskar sin kyrka och vill vara där mer. Normalt sett kommer folk inte farande i motorbåt för att göra en kupp. I vanliga fall kan det säkert räcka med att det finns helt vanligt folk i kyrkan.