På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.
I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att Socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.
All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets Salsa-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.
Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80–85 procent av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 procent godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte tio år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första årskurs nio gick ut.
Salsa-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är inte den verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik är aldrig något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.
Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.
Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 procent av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 procent elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 procent av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 procent elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.
Jag har som förälder under de senaste åtta åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag såväl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.
Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till i dag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.
David Aronsson
Gruppledare, Vänsterpartiet Strängnäs
_______________________________________
Svar direkt.
Det är uppenbart att David Aronsson gärna vill diskutera frågor som ledaren inte tar upp. Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser (Salsa) nämns exempelvis över huvud taget inte i texten. Ledaren bygger däremot i hög utsträckning på uppgifter som framkommit i flera nyhetsartiklar.
Jämför man Strängnäs invånare med rikssnittet, som tidningen nyligen gjorde (21/4), kan man konstatera att de har högre medianinkomst, och högre skatteintäkter per invånare. Dessutom är arbetslösheten lägre än rikssnittet. Enligt Boverkets segregationsbarometer finns inga bostadsområden med stora socioekonomiska utmaningar.
Enligt färsk statistik från SCB har 28 procent av de utrikes födda en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Det är till och med en högre andel än de inrikes födda. 26 procent av dem har samma utbildningsnivå.
Bilden av en stad med stora socioekonomiska problem lämnar med andra ord en del övrigt att önska – även om förutsättningarna för de olika skolorna, precis som i alla andra kommuner, skiljer sig åt.
Man bör vara försiktig att använda sig av Salsa-modellen på det sätt som David Aronsson gör i sin replik.
Salsa syftar till att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men ändå har betydelse för betygsresultatet. Men verktyget fungerar inte tillfredställande för att redovisa skolresultat i förhållande till socioekonomiska faktorer, slog Riksrevisionen fast i en utvärdering förra året.
Skolverket varnar för, i likhet med många experter, att Salsa-modellen kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det finns en risk att användandet av verktyget bidrar till att deras förväntningar på eleverna sänks, vilket gör att eleverna presterar sämre än de borde.
Ledarredaktionens frågor i ledaren kvarstår: Varför kan inte ansvariga politiker och tjänstemän, efter nio år av sjunkande skolresultat i de kommunala grundskolorna, berätta varför eleverna inte lär sig det de ska? Det borde gå att förklara i några få punkter. Om lösningen är mer pengar, vad ska de i så fall användas till? David Aronsson lämnar några förslag, men inte heller han förklarar var skon egentligen klämmer.
Ledarredaktionen