Energiministern: Sverige har billigare el

Svensk industri har fortfarande en konkurrensfördel jÀmfört med andra lÀnder genom god tillgÄng pÄ billigare el. Det sÀger den nye energiministern Khashayar Farmanbar (S) i en TT-intervju. Men det behövs stora tillskott och framtiden ligger i mer vindkraft, speciellt till havs. Moderatstyrda kommuner mÄste dock sluta sÀga nej, enligt ministern.

Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister.

Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi2021-12-12 07:15

I Sverige rasar en eldebatt som Àr hetare Àn pÄ lÀnge. AllmÀnt högre priser, speciellt i söder, har fÄtt mÄnga i nÀringslivet och i den politiska högeroppositionen att ropa pÄ bland annat mer kÀrnkraft.

Men det Àr inte Khashayar Farmanbars svar pÄ problemet med befarad elbrist. Han lyfter i stÀllet det faktum att det i dag finns ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft med en Ärskapacitet pÄ över 300 TWh, mest i södra Sverige, ungefÀr dubbelt sÄ mycket som Sverige i dag anvÀnder pÄ ett Är.

– DĂ€r finns det en enorm potential att kunna leverera billig lönsam fin-el, som jag brukar kalla det, det vill sĂ€ga förnybar el till konsumenter i södra Sverige, sĂ€ger Farmanbar.

SĂ„ ska vinden "lagras"

Och det ligger inte jÀttelÄngt bort, inte jÀmfört med andra alternativ i alla fall. Men det behövs parallellt mer planerbar elproduktion som vattenkraft eller kÀrnkraft. NÀr vinden varierar behövs ocksÄ annat. VÀtgas Àr en del av lösningen, den gÄr att lagra, till exempel nÀr det blÄser vÀldigt mycket, och kan dÄ ihop med mycket mer vindkraft bli nÀrmast planerbar, enligt Farmanbar.

Den argumentationen imponerar sÀllan pÄ kÀrnkraftsföresprÄkarna. Men Khashayar Farmanbar stÄr pÄ sig. Det handlar om lönsammast och snabbast ny elproduktion till marknaden, enligt honom. Han har inget principiellt emot kÀrnkraft, det Àr ocksÄ fritt fram att bygga, det finns inga juridiska hinder.

– Men i dag har jag inte sett en enda som rĂ€ckt upp handen och sagt att jag Ă€r beredd att plocka fram plĂ„nboken och börja bygga kĂ€rnkraft. DĂ€remot stĂ„r det folk i kö för att bygga vindkraftverk. Det Ă€r ett sĂ€tt att se hur lönsamt marknaden ser pĂ„ vindkraft.

SĂ€ger ofta nej

TT: Men Àr marknaden helt fri? KÀrnkraftsföresprÄkarna tycker ju inte det. De pekar pÄ orÀttvisa spelregler, dessutom kan politikerna i morgon förbjuda kÀrnkraft.

– Den politiska osĂ€kerheten Ă€r oerhört mycket större för vindkraft. Det finns mĂ€ngder av till exempel moderatstyrda kommuner över hela Sverige som sĂ€ger blankt nej till vindkraft.

– Den andra biten, den S-ledda regeringen tog 2018 bort alla skatteskillnader mellan de hĂ€r energislagen. De reaktorer som lagts ner sedan dess har lagts ner pĂ„ ren marknadsmĂ€ssig grund, de var inte lönsamma att behĂ„lla. De som anser att marknaden Ă€r riggad eller dopad, de har nog en lite förlegad syn pĂ„ det hĂ€r.

TT: Är det fler moderatstyrda kommuner som sĂ€ger nej?

– Det Ă€r min bild, men det vĂ„gar jag inte skriva under pĂ„. Det finns S-styrda kommuner ocksĂ„, jag har sagt nej till vindkraft i Nacka (moderatstyrd). Men i tĂ€tbebyggda kommuner Ă€r det inte vindkraft som kommer att vara lösningen.

Dyr kÀrnkraft

Energiministern dömer inte ut kĂ€rnkraften – den kommer att lĂ€nge till vara en viktig del av den svenska energimixen. Men pĂ„ sikt nĂ€r reaktorerna börjar nĂ€rma sig slutet pĂ„ sin livslĂ€ngd, kommer det att bli dyrt att underhĂ„lla dem, enligt Khashayar Farmanbar.

– Det kommer att driva upp elpriset för konsumenterna ytterligare.

Om det finns mer eller mindre kÀrnkraft i Sverige om sÀg 20 Är, vÄgar inte Farmanbar svara pÄ, det finns forskningsförhoppningar om en ny generation kÀrnkraft, billigare att bygga. Och ministern stÀnger absolut inga sÄdana dörrar, det Àr fritt fram för den som vill satsa.

TT: Vad kan regeringen frÀmst göra för att stimulera mer elproduktion, oavsett kraftslag?

– Det de flesta pekar pĂ„ Ă€r tillstĂ„ndsprövningar, och dĂ€r gör regeringen ganska mycket för att underlĂ€tta för tillstĂ„ndsprövningar. Den andra Ă€r det nord-sydliga elkraftsnĂ€tet. Vi behöver bli bĂ€ttre pĂ„ att transportera elen söderut, och dĂ€r har Svenska KraftnĂ€t fĂ„tt tre gĂ„nger mer för att uppgradera elnĂ€tet.

Och trots den under senare tid kraftigt mycket dyrare elen – svensk industri har fortsatt en konkurrensfördel med billigare el gentemot övriga Europa, och dessutom elektricitet av mer hĂ„llbar karaktĂ€r, enligt Khashayar Farmanbar.

– Sverige Ă€r fortfarande en av de ledande i vĂ€rlden, sĂ€ger han.

TT: Är Sverige fortfarande konkurrenskraftigt pĂ„ el?

– Ja, vi Ă€r absolut konkurrenskraftiga, och det Ă€r en konkurrensfördel, och det sĂ€ger jag samtidigt som jag har vĂ€ldigt stor förstĂ„else för dem som just nu drabbas.

Energiministern om...

TT: Har du bundet eller rörligt elavtal för egen del?

Det hÀr ska absolut inte tolkas som en rekommendation om det ena eller det andra, men jag har inte bundet. Just nu betalar jag rÀtt mycket, men utslaget över Äret sÄ Àr det netto positivt för egen del.

TT: Andra lÀnder, exempelvis Norge, har lovat en slags ÄterbÀring till hushÄll och företag i spÄren av de höga elpriserna, som bidrar till extra momsmiljarder till statskassan. Liberalerna har föreslagit lÀgre energiskatt. Hur ser du pÄ det?

I dagslÀget har vi inga planer som riktar sig mot konsumenter.

Han menar att regeringen i budgeten lagt pengar pÄ stöd till dem som har det sÀmst stÀllt.

För att kunna klara av bland annat oförutsedda hÀndelser, till exempel det hÀr (höjda elpriser).

Fakta: Khashayar Farmanbar

Khashayar Farmanbar, född 1976 i Iran, uppvÀxt i Boden, i dag bosatt i Nacka. Han Àr gift och har tvÄ barn.

Sedan tvÄ veckor tillbaka energi- och digitaliseringsminister.

Valda delar av tidigare befattningar/jobb/utbildning:

KommunalrĂ„d i opposition, Nacka kommun, 2013–2021

Andra vice ordförande, Nacka Energi, 2011-2021

Vd för Agency9 AB, 2002–2013

Distriktsordförande, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund i Norrbotten, 1995–2000

Examen i industriell marknadsföring, LuleĂ„ tekniska universitet, 2000–2003

Högskoleingenjör i datateknik, LuleĂ„ tekniska universitet, 1995–2000 (examen 2010).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!