Filippinernas ekonomi växte 11,8 procent under årets andra kvartal, jämfört med samma period förra året. Uppgången beror till stor del på den kraftiga nedgången under kvartalet 2020, då pandemin med full kraft satte sina klor i världens ekonomier.
Filippinerna var inget undantag, och BNP-tappet under 2020 på 9,5 procent var det största som landet upplevt sedan man började föra statistik 1946.
Föregående kvartals uppgång innebar ett trendbrott efter fem kvartal i rad med nedgångar, och uppgången är dessutom den största för något kvartal sedan det fjärde 1988.
Ökningen är högre än vad analytikerna trott, och drivs framför allt på av ökad inhemsk efterfrågan. Men Karl Kendrick Chua, som bland annat är generaldirektör för en nationell myndighet för ekonomisk utveckling, lyfter fram en vettig balansering mellan att bemöta covid-19 samtidigt som man återskapar jobb och inkomster för folket som orsaker bakom uppgången.
Industri- och tjänstesektorerna stiger 20,8 respektive 9,6 procent vardera, medan jordbruks-, skogs- och fiskerinäringen i stort sett var oförändrad.
Trots de imponerande siffrorna sjunker ekonomin med 1,3 procent om man jämför med årets första kvartal.
En uppgång på 8,2 procent behövs under årets andra halva för att Filippinerna ska nå regeringens tillväxtmål på 6–7 procent. Men det finns en växande oro för att nya restriktioner som införts kan sätta käppar i hjulet, i takt med att deltavarianten fortsätter att spridas.