Det finns gott om orosmoln pÄ den ekonomiska himlen.
ââMen man tenderar ju alltid att tycka att det Ă€r extra osĂ€kert just nu, sĂ€ger Stefan Ingves.
ââEn liten öppen ekonomi som den svenska, som Ă€r sĂ„ beroende av omvĂ€rlden, fĂ„r nog leva med att det Ă€r ungefĂ€r sĂ„ hĂ€r vĂ€rlden ser ut, tillĂ€gger han.
Kan bli sista Ă„ret
Efter Ärsskiftet inleder Ingves sitt sjuttonde Är som chef för Riksbanken. DÄ ÄterstÄr ett Är pÄ mandatet.
TT: Det hÀr kan bli ditt sista nyÄr som riksbankschef?
ââJa, vi fĂ„r se, sĂ€ger Ingves.
TT: SÄ om fullmÀktige skulle frÄga, skulle du övervÀga en mandatperiod till?
ââDet kan jag inte svara pĂ„ i dagslĂ€get. Det fĂ„r vi se den dagen.
Centralbankerna â inklusive Riksbanken â har under pandemin tillsammans med mĂ„nga regeringar slagit nya rekord nĂ€r det gĂ€ller stimulanser. Sedan inflationen tagit fart har mĂ„nga centralbanker gjort helt om och börjat strama Ă„t.
En bieffekt av de stora stimulanserna Àr ökade klyftor. De ökar nÀr reallönerna pressas nedÄt av inflationen samtidigt som bostads- och aktiepriser fortsÀtter uppÄt.
ââMen om vi inte gjorde detta hade sannolikheten att pandemin blivit en finanskris varit mycket större.
ââOch arbetslösheten Ă€r lĂ€gre nu Ă€n den annars skulle ha varit. Det har det stora flertalet nytta av. Hade vi fĂ„tt en finanskris vet vi att det Ă€r de som har det sĂ€mst som drabbas hĂ„rdast.
Finanspolitiken har varit avgörande i krishanteringen i pandemin, enligt Ingves. Till skillnad frÄn de bredare stimulanserna frÄn Riksbanken kan regeringen vara mer exakt i sitt stöd och nÄ de som drabbas vÀrst.
Ingves förvÀntar sig Ànnu mer av finansdepartementet framöver, för att fÄ fart pÄ strukturomvandlingen.
"Som att vÀnda en oljetanker"
FrÄn den nytilltrÀdde finansministern, Mikael Damberg (S), vill Ingves Àven gÀrna se ÄtgÀrder för att hantera obalanserna pÄ bostadsmarknaden.
ââRegeringarna har kommit och gĂ„tt, men det har inte funnits orken eller förmĂ„gan att hantera bostadsmarknadsproblemen.
TT: Dra ned pÄ rÀnteavdraget?
ââDet Ă€r ett exempel.
ââDet mest sannolika Ă€r att man behöver göra en lĂ„ng rad olika Ă„tgĂ€rder, dessutom under ganska lĂ„ng tid. Det hĂ€r Ă€r ju liksom som att vĂ€nda en oljetanker.
Om Riksbankens senaste prognos skulle hĂ„lla höjs inte styrrĂ€ntan förrĂ€n om tre Ă„r. DĂ„ har Sverige haft noll- eller minusrĂ€nta i tio Ă„r. Den sĂ„ kallade realrĂ€ntan â alltsĂ„ rĂ€ntan minus inflationen â har ocksĂ„ varit negativ under denna period.
Han vill inte spekulera i nÄgon bubbelrisk som resultat av lÄne- och börsfesten under lÄgrÀnteÄren. Men högre rÀntor, förr eller senare, ska man rÀkna med enligt riksbankschefen.
ââMen nĂ€r det intrĂ€ffar och hur fort det gĂ„r Ă€r otroligt svĂ„rt att veta, sĂ€ger han.
Han pÄminner samtidigt om att det kan röra sig mycket i rÀntornas vÀrld.
ââJag har varit med pĂ„ hela resan, frĂ„n 500 procent ned till minus 0,5 procent. Det Ă€r ett stort spann.
"Roligt" med digital krona
Under 2022 â oavsett om det blir sista Ă„ret som riksbankschef eller inte â vill Ingves gĂ€rna driva pĂ„ processen mot införandet av en digital svensk krona.
ââJag tycker det vore roligt och bra.
ââDet dĂ€r Ă€r strukturer som kommer finnas under lĂ„ng, lĂ„ng tid.
Den digitala kronan kan inte bara ses som nÄgot som bara existerar i datorer eller mobiler.
ââPengar Ă€r ju nĂ„got vi har i vĂ„ra huvuden. Det Ă€r en konvention. DĂ„ behöver man kombinera it-sidan med hur vi ser pĂ„ juridiken och vad vi vill med de hĂ€r elektroniska pengarna i framtiden, sĂ€ger han.
TT: NÀr anvÀnde du kontanter senast?
ââFör treâfyra veckor sedan eller nĂ„got, nĂ€r jag klippte mig. Jag har ju inte sĂ„ mycket att klippa.
Ingves tillhör den skara svenskar som fortfarande alltid har lite kontanter i plÄnboken.
ââMen som det Ă€r nu Ă€r det bara nĂ€r jag klipper mig som jag anvĂ€nder dem.
De fysiska sedlarna och mynten kommer trots digitaliseringen var viktiga, enligt Ingves â som sista utvĂ€g om allt annat kraschar. Detta gör att Riksbanken inte bara mĂ„ste ha stora mĂ€ngder kontanter i beredskap, utan Ă€ven ett distributionssystem pĂ„ plats.
ââKontanter cirkulerar. Har de inte den förmĂ„gan dĂ„ har du ju ett problem förr eller senare.
Uppmaningen: Studera sedlar
Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att folk lĂ€r sig kĂ€nna igen de svenska sedlarna och mynten â nĂ„got som inte bara Ă€r svĂ„rt för nya generationer som vĂ€xer upp kontantfritt utan Ă€ven för Ă€ldre, som kanske inte lĂ€rt kĂ€nna de nya sedlar och mynt som har lanserats.
ââOm du aldrig har sett en sedel spelar det ingen roll vilka sĂ€kerhetsdetaljer det Ă€r i dem, sĂ€ger Ingves.
ââDet Ă€r en poĂ€ng i att folk sĂ€tter sig in i hur sedlarna ser ut. För ibland blir det kanske inte sĂ„ bra, om man tar emot sedlar klockan tvĂ„ pĂ„ natten i dunkel belysning, tillĂ€gger han.