Hur mÄnga avtal berörs?
Irene Wennemo berÀttar att det Àr ovanligt mÄnga kollektivavtal som löper ut i Är.
ââ470 avtal löper ut den sista mars eller den sista maj i Ă„r. De omförhandlas nu. De stora omrĂ„dena Ă€r avtalen för industri, handel, besöksnĂ€ring och transporter, sĂ€ger Wennemo.
55 av avtalen rör industrin och de avtalar för omkring 500 000 anstÀllda.
Vilka förhandlar nu?
Sedan 1997 rÄder en modell i Sverige, Industriavtalet, som innebÀr att industrin förhandlar först och att övriga avtal förhandlas fram dÀrefter.
ââNu Ă€r det IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livsmedelsföretagen och GS-facket som organiserar trĂ€- och möbelindustrin som förhandlar med Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna för att nĂ€mna nĂ„gra.
Det Àr hela den svenska basindustrin och verkstadsindustrin som nu ska fÄ nya löneavtal, samt en hel del mindre arbetsgivare, förklarar hon.
De har förhandlat sedan Ärsskiftet, och nu löper avtalen ut vid midnatt mot lördag, sÄ för att inte hamna i ett avtalslöst tillstÄnd vill det till att de kommer överens innan dagen Àr slut.
.
Vad Àr "mÀrket"?
Kanske kan man undra varför det Àr sÄdant fokus pÄ just industrins avtal just nu. Alla svenskar jobbar ju inte dÀr. Men det visar sig att det som de nu kommer överens om faktiskt berör oss alla.
ââAlla vĂ€ntar in industrins avtal. Det Ă€r det som kallas för "mĂ€rket". Det innebĂ€r "sĂ„ hĂ€r mycket fĂ„r kostnaderna öka". Det kan vara i pengar, men ocksĂ„ pensioner och hur lĂ„ngt avtalet ska vara â ett, tvĂ„ eller tre Ă„r. Det kan ocksĂ„ vara andra saker.
Andra fackförbund fÄr svÄrare att förhandla till sig mer Àn vad "mÀrket" innebÀr. DÀrmed Àr det industrins parter som i praktiken sÀtter löneökningsnivÄerna för hela arbetsmarknaden.
.
Varför ska just industrin fÄ bestÀmma?
Enligt Irene Wennemo handlar det om att vÀlja det omrÄde som Àr mest konkurrentutsatt.
ââOm lönerna i industrin höjs för mycket sĂ„ tappar Sverige i konkurrenskraft. Det Ă€r en grupp som har ansetts vara bra att ha som riktmĂ€rke.
Kanske kan man tycka att det blir stötande att anstÀllda i riktigt lönsamma företag bara fÄr pÄökt i linje med industrin, som kanske gÄr sÀmre.
ââDet finns en policy i Sverige att man inte kan ta vinstlĂ€get till intĂ€kt för höga lönekrav.
Om vinsterna skulle styra skulle de som jobbar i företag som gÄr dÄligt, eller i offentlig sektor, aldrig fÄ nÄgra löneökningar, förklarar hon.
.
Varför inte löneökningar i nivÄ med inflationen?
Irene Wennemo berÀttar om en lÄng period pÄ 1970-talet och framÄt dÄ facken jagade den höga inflationen med höjda löner. Det blev en ond spiral som var svÄr att komma till rÀtta med.
ââDet var nĂ€stan 20 Ă„r av elĂ€nde i svensk ekonomi. Alla visste att det var bĂ€ttre om man inte sprang efter inflationen, men ingen ville vara förlorare.
FrÄgan Àr ÀndÄ varför inflationssmÀllen mÄste landa i löntagarnas plÄnböcker, som blivit sÄ tunna av matpriser och kostnadsökningar.
ââProblemet Ă€r man mĂ„ste fĂ„ ned inflationen. Om lönerna hĂ„lls igen sĂ„ behöver inte Riksbanken framkalla en lika djup lĂ„gkonjunktur som annars. Om inte parterna hĂ„ller nere löneökningarna behöver Riksbanken göra drakoniska rĂ€ntehöjningar.
.
Hur stora Àr kraven?
I Är har industrin krÀvt 4,4 procent. Kraven framstÀlldes i slutet av oktober, dÄ inflationen (enligt mÄttet KPI) lÄg pÄ 10,9 procent i Ärstakt. Nu ligger den pÄ 12 procent enligt samma mÄtt. Facken har dÀrmed krÀvt löneökningar som inte ens nÄr upp till hÀlften av inflationstakten.
ââI höstas tyckte man att 4,4 procent var mycket. Det var lĂ€nge sedan facken krĂ€vde sĂ„ höga ökningar. Tittar man pĂ„ omvĂ€rlden sĂ„ har avtal legat pĂ„ runt 7 procent pĂ„ tvĂ„ Ă„r. Det blir ungefĂ€r i nivĂ„ med de svenska kraven.
Irene Wennemo berÀttar att ungefÀr 65 till 70 procent av nivÄn pÄ kraven brukar bli resultatet. Det skulle i dagens avtalsrörelse innebÀra runt 3 procent i löneökningar.
.
Vilka sÀrskilda svÄrigheter finns i Är?
ââDet Ă€r hög inflation och ett osĂ€kert lĂ€ge. Prognoserna om hur lĂ€nge inflationen ska pĂ„gĂ„ har flyttats fram. Dessutom Ă€r vi pĂ„ vĂ€g in i en lĂ„gkonjunktur.
Det gör det sÀrskilt svÄrt att förhandla, förklarar hon.
ââNĂ€r vĂ€l "mĂ€rket" finns pĂ„ plats blir det större stabilitet. DĂ„ vet man hur mycket lönerna höjs och det blir lĂ€ttare för alla att göra prognoser. Men det Ă€r svĂ„rt att veta vilken nivĂ„ som Ă€r rĂ€tt.
.
Vad hÀnder just nu?
Avtalen löper ut vid midnatt natten mot lördagen. Det innebÀr att parterna har tills dess pÄ sig att komma överens, förklarar hon. Nu sitter de och förhandlar.
ââDe har alltid lyckats innan avtalet löper ut. FrĂ„n nĂ€sta vecka ska sedan industrins avtal översĂ€ttas till de olika lönesystemen. Till exempel kan Handels vilja ha krontalspĂ„slag.
Men facken, utanför industrin, har ocksÄ andra saker att förhandla om, berÀttar hon.
ââOm de inte kommer överens sĂ„ ska de varsla om stridsĂ„tgĂ€rder. De skickar varslet till oss och vi utser medlare. DĂ„ har vi sju arbetsdagar pĂ„ oss.
Det innebÀr i praktiken att medlingen har nio-tio dagar pÄ sig att fÄ parterna att hitta lösningar. Gör det inte kan strejker utbryta.
ââMĂ„let Ă€r att undvika det, sĂ€ger Irene Wennemo.