En liten bit bort frÄn vÀstkustidyllen med vita stugor pÄ oÀndliga klippor ligger de pÄ rad: Orkla, Marenor och LerÞy. HÀr, i Kungshamn i SotenÀs kommun, produceras allt frÄn gravad lax till sill och Kalles kaviar. Totalt kommer 80 procent av den förÀdlade sjömaten i Sverige hÀrifrÄn. LÀnge fraktades avfallet i form av fiskrens och liknande hÀrifrÄn, vilket var bÄde dyrt och ledde till stora utslÀpp.
Men som devisen hÀr lyder: avfall Àr bara en resurs som Ànnu inte har ett anvÀndningsomrÄde.
Numera förs avfallet till tankar för att bli biogas, som sedan försörjer industrin med energi. BiogasanlĂ€ggningen samt ett vattenreningsverk som ocksĂ„ anvĂ€nds av fiskeindustrin Ă€gs av Rena hav, ett litet företag med högtflygande planer. Att göra avfall till energi och rena industrins vatten var bara steg ett â nu Ă€r mĂ„let stĂ€llt betydligt högre: Sveriges första laxodling.
NĂ€rproducerat foder
Planen Àr att inom det nya företaget Smögenlax föda upp 1,5 miljoner laxar om Äret i bassÀnger pÄ land. Med fiskrenset frÄn den nÀrliggande industrin finns planer pÄ ett nÀrproducerat foder, betydligt klimatsmartare Àn det laxfoder gjort pÄ soja som dominerar hos den odlade laxen i Norge.
Företaget hade rÀknat med att kunna dra i gÄng bygget för tvÄ Är sedan, men har stött pÄ ett stort streck i rÀkningen: de nödvÀndiga miljötillstÄnden har dragit ut pÄ tiden. Nu rÀknar Smögenlax med att fÄ klartecken i oktober.
ââMen vi har gissat fel sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger förut, sĂ€ger styrelseordförande Joel Oresten.
Hans förhoppning Àr att bassÀngerna hÄller pÄ att formas och gjutas om ett Är, och att företaget 2025 producerar 6 000 ton lax om Äret. Men det hÀnger pÄ att de fÄr tillstÄnd för kvÀveutslÀpp. Just nu Àr frÄgan i Mark- och miljööverdomstolen, dit fallet överklagats efter att Mark- och miljödomstolen nekat företaget tillstÄnd att slÀppa ut kvÀve i havet.
"Kan bli vÀrldsledande"
Ăppen kassodling, som Ă€r det vanliga i dag, slĂ€pper ut runt 75 ton kvĂ€ve för att producera 1 000 ton lax. Den landbaserade odlingen som nu finns slĂ€pper ut runt 30 till 35 ton. Smögenlax fick avslag för odlingar som skulle slĂ€ppa ut tvĂ„ ton kvĂ€ve per 1 000 ton producerad lax.
ââDe nivĂ„er av utslĂ€pp som vi pratar om nu finns ingenstans i vĂ€rlden. Sverige har chansen att bli vĂ€rldsledande, först och bĂ€st pĂ„ det hĂ€r. Men vi tappar tid, sĂ€ger verksamhetschef Claes Lundberg.
Ăven biogasanlĂ€ggningen och vattenreningsverket försenades med runt fem Ă„r, dĂ„ byggnationen överklagades i alla instanser. Och samma sak Ă€r nu alltsĂ„ pĂ„ vĂ€g att hĂ€nda nu â om de ens fĂ„r sitt tillstĂ„nd att sĂ€tta i gĂ„ng.
Skrivna i en annan tid
Att utveckla en svensk hÄllbar odling av bÄde fisk och andra marina organismer, som alger, musslor och sjögurkor Àr en viktig frÄga. Det menar Kristina Sundell, professor vid Göteborgs universitet och verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning.
ââI dag importerar vi över 90 procent av all fisk vi Ă€ter i Sverige. Vi har tekniken och miljötĂ€nket för att bygga upp bra odlingssystem, i stĂ€llet för att importera frĂ„n andra lĂ€nder dĂ€r vi har mindre kontroll över hur vĂ€l man tar hĂ€nsyn till miljöaspekter, sĂ€ger hon.
Problemet med miljötillstÄnden Àr enligt professorn att de Àr skrivna i en tid nÀr det inte fanns nÄgon annan fiskodling Àn i öppna kassar.
ââEgentligen Ă€r det inte nĂ„got fel pĂ„ miljölagstiftningen, det Ă€r viktigt att vi har en stark sĂ„dan. Men utvecklingen har gĂ„tt framĂ„t vĂ€ldigt snabbt, och eftersom det inte finns med i lagarna Ă€r det svĂ„rt för myndigheterna att vĂ€ga in att de nya systemen pĂ„verkar omgivningen mycket, mycket mindre, sĂ€ger Kristina Sundell.
Och det Àr inte bara Rena hav som kan fÄ det svÄrt med reglerna.
15 000 jobb
Mars 2020. MÄnga Kungshamnsbor glömmer nog coronaviruset för en stund, nÀr nyheten frÄn det norska investeringsbolaget Lighthouse Finance kommer. 15-17 miljarder kronor ska investeras i bolaget Quality Salmon, som ska anlÀgga en toppmodern anlÀggning för laxodling pÄ land i Kungshamn.
En 140 hektar stor odling ska producera 100 000 ton lax per Är. För att ge lite perspektiv pÄ det bedöms den svenska marknaden idag till runt 40 000 ton per Är.
SÄ hÀr lÄngt har Vattenfall och Siemens presenterats som samarbetspartner, och snart ska det meddelas vilka som ska sköta sjÀlva laxodlingen.
Bolaget utlovar 2 000 arbetstillfÀllen, men kommunen rÀknar Ä andra sidan med att totalt mellan 12 000 och 15 000 arbetstillfÀllen kommer att skapas nÀr verksamheten Àr i full gÄng, sett till alla jobb som kommer att skapas runt verksamheten. Roy HÞiÄs, vd för Lighthouse Finance, uppger att det Àr satsningen pÄ en cirkulÀr ekonomi som lockat bolaget till just SotenÀs.
ââEn av grunderna Ă€r att SotenĂ€s kommun har en strategi och en plan för en hĂ„llbar fiskindustri. Vi sĂ„g att det var möjligt att bygga den frĂ€msta akvakulturparken i vĂ€rlden idag, sĂ€ger han.
Om alla tillstÄnd kommer pÄ plats Àr planen att sÀtta spaden i marken nÀsta Är, och ha de första fiskarna pÄ plats 2023. Sedan ska anlÀggningen vara helt utbyggd 2026.
Det Àr stora planer. Men frÄgan Àr om den svenska lagstiftningen kommer att sÀtta stopp Àven för den hÀr miljardsatsningen.
ââVi fick intrycket av att miljötillstĂ„nden kunde vara en utmaning i Sverige. Men vi har haft en dialog med de instanser som ska vara involverade, de fĂ„r inte det hĂ€r pĂ„ bordet plötsligt. Vi har fĂ„tt dedikerade mĂ€nniskor i de hĂ€r instanserna för att fĂ„ en "fast lane" pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den, sĂ€ger Roy HĂžiĂ„s.
Sverige har förlorat
Oaktat om Lighthouse fÄr klartecken eller inte har Sverige redan förlorat mycket pÄ det nuvarande regelverket. Det menar bland andra Per Svensson, chef för nÀringslivsutveckling i SotenÀs kommun.
ââJag tror att vi har tappat mĂ„nga bra företag som skulle velat etablera sig i Sverige, men processerna tar för lĂ„ng tid. NĂ€r det vĂ€l kommit till domstol jobbas det inte igenom pĂ„ en mĂ„nad utan kan ta mĂ„nga Ă„r. Jag tror att det Ă€r ett större problem Ă€n vi sjĂ€lva inser, sĂ€ger han.
BÄde Per Svensson och Rena hav föresprÄkar ett system som liknar det danska. DÀr skapas en pott för utslÀpp under en viss tidsperiod, och företag fÄr söka tillstÄnd inom ramen för den. Företagen med bÀst miljöeffekt fÄr tillstÄnden.
ââDanskt ledarskap Ă€r mycket tydligare, dĂ€r finns en helhet som saknas i Sverige, sĂ€ger Claes Lundberg.