Myndigheter föreslÄr spÀrrtjÀnst för lÄn

SmÄ lÄn kan bli stora problem. Myndigheter vill att kreditgivningsbranschen gör mer för att stÀrka konsumentskyddet och föreslÄr bland annat ett spÀrregister för konsumtionslÄn.

Foto: TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-06-02 15:13

En allt större del av svenskarnas lĂ„nekostnader utgörs av konsumtionslĂ„n. Även skulderna till följd av dessa vĂ€xer hos inkassobolagen och Kronofogden. Unga och lĂ„ginkomsttagare Ă€r de med störst risk att drabbas.

Enligt Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell har det blivit för enkelt att ta lÄn och kreditgivningen gÄr för snabbt, .

– Som det ser ut i dag har vi inte en vĂ€l fungerande och hĂ„llbar konsumentkreditmarknad, sade hon pĂ„ ett webbsĂ€nt seminarium som hölls tillsammans med FI och i samarbete med Kronofogden.

Översyn pĂ„gĂ„r

Myndigheterna ser ett stort behov av att konsumentskyddet pÄ lÄnemarknaden förstÀrks.

Skulderna som skickas till Kronofogden har de senaste fyra Ären ökat med i genomsnitt 194 miljoner kronor per mÄnad.

I sin senaste analys av branschen hittade Konsumentverket flera brister, som förekomsten av offensiv direktmarknadsföring till redan skuldsatta, att fakturabetalning Àndras till delbetalning utan kreditprövning och att inbetalningar vid indrivning först avrÀknas mot rÀnta och avgifter vilket för vissa innebÀr att skulden aldrig minskar.

NÄgot myndigheterna saknar Àr ocksÄ möjligheten att fÄ en samlad bild av en individs hela skuldbörda. Förhoppningen, som FI Àven tidigare lyft, Àr att regeringen tillsÀtter en utredning för att se över möjligheterna till ett sÄdant skuldregister.

Det pÄgÄr ocksÄ en översyn av de allmÀnna rÄden gÀllande vad som kan anses som god kreditgivning.

VĂ€djar till branschen

Berörda myndigheter anser ocksÄ att branschen behöver ta ett större ansvar för att skydda konsumenter frÄn att hamna i skuldproblem. Bland annat uppmanar FI branschen att bli mer noggranna i sina kreditprövningar och krÀva mer information om konsumenterna, Àven om det betyder att kreditprövningen tar nÄgot lÀngre tid.

– Det handlar om att göra kreditprövningar pĂ„ tillrĂ€ckliga uppgifter, sĂ€ger Susanna Grufman, bitrĂ€dande generaldirektör pĂ„ FI.

FI vill ocksÄ se ett slags spÀrregister dÀr konsumenter kan spÀrra sig frÄn att ta nya lÄn under en period.

– Ett liknande system finns för spel. HĂ€r sitter branschen sjĂ€lva pĂ„ möjligheten. Det Ă€r en chans jag tycker att man borde ta, sĂ€ger Susanna Grufman.

Obetalda skulder ökar

Under 2020 fick Kronofogden in skuldkrav till ett totalt belopp av 21,7 miljarder kronor, en ökning med 18 procent jÀmfört med Äret före och den högsta siffran nÄgonsin.

Totalt fick Kronofogden in 1,2 miljoner krav pÄ obetalda skulder, sÄ kallade ansökningar om betalningsförelÀggande, under fjolÄret. Det var en ökning med 3,3 procent jÀmfört med Äret innan.

Antalet berörda personer ökade med 1,3 procent. Drygt 426 000 personer betalade inte sina skulder i tid under 2020.

De totala skulderna i Kronofogdens register uppgick vid Ärsskiftet till 87 miljarder kronor.

Under 2020 drev Kronofogden in 12,3 miljarder kronor, en minskning med 700 miljoner kronor jÀmfört med 2019.

KĂ€lla: Kronofogden

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!